AI-reglering i Europeiska unionen: vad vill näringslivet och andra icke-statliga aktörer?

Reglering av artificiell intelligens (AI) är ett ämne som diskuteras på många håll. EU:s initiativ till en AI-förordning är det hittills mest ambitiösa regelverket i världen. Förordningen antogs preliminärt av rådet och Europaparlamentet i december 2023 och kommer att införa ett omfattande regelverk som berör alla sektorer och alla typer av AI-teknologi utom militära system. Förordningen gör EU till en pionjär inom AI-reglering.

I denna Europapolitiska analys undersöker Magnus Lundgren, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, hur icke-statliga aktörer inom näringsliv och civilsamhälle ser på behovet av AI-reglering i Europa. Lagstiftning av den här typen aktualiserar en klassisk målkonflikt mellan å ena sidan att främja innovation och å andra sidan skydda medborgares säkerhet, rättigheter och värderingar. Därför är det intressant att se hur icke-statliga aktörer ser på behovet av reglering av AI och huruvida man uppfattar en reglering som innovationshämmande.

Analysen visar att det finns en oro över AI-teknologins konsekvenser och en önskan om reglering på EU-nivå bland alla icke-statliga aktörer. Men det finns variation bland aktörerna, där näringslivsaktörer tenderar att föredra en mindre strikt reglering medan andra aktörer, såsom civilsamhällesorganisationer och sociala rörelser, betonar skyddet av medborgares rättigheter och säkerhet.

Författarna konstaterar också att icke-statliga aktörers stöd för reglering av AI är nödvändig för att lagstiftningen ska bli effektiv och legitim. Lyckas det finns det också möjlighet för regelverket att bli normgivande internationellt.