Economic growth and real convergence in Central and Eastern Europe: lessons for the future enlargement of the EU

EU:s pågående utvidgningsprocess, som främst omfattar Ukraina, Moldavien och västra Balkan, fick förnyad energi efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. EU:s tidigare utvidgningar ger viktiga lärdomar som nu bör tas till vara. Det handlar främst om de som skedde år 2004, 2007 och 2013, då totalt 11 central- och östeuropeiska länder blev EU-medlemmar.

Det går att dra paralleller mellan de nuvarande kandidatländerna och de dåvarande. Nu liksom då är inkomsterna och den ekonomiska utvecklingen i kandidatländerna på en lägre nivå än i de EU:s medlemsländer. Med en framtida utvidgning kommer sannolikt många frågor att upprepas. En viktig sådan är om kandidatländers ekonomier växer i fatt medlemsländernas. Det är också centralt för EU att få klarhet i huruvida medlemskap i unionen medför bättre ekonomisk utveckling.

Föreliggande studie är utförd av Mariusz Próchniak och Ryszard Rapacki, professorer i nationalekonomi vid Warsaw School of Economics. De analyserar de tidigare kandidatländernas ekonomiska tillväxt och undersöker huruvida nya och gamla medlemsländers ekonomier närmat sig varandra över tid, det vill säga om de har konvergerat.

I studien identifieras de viktigaste drivkrafterna för ekonomisk tillväxt i samband med de gamla kandidatländernas EU-medlemskap. Forskarna finner bland annat att en förbättrad samhällsstyrning har gett ökad tillväxt i kandidatländerna. Detsamma gäller för effekterna av utländska direktinvesteringar, EU-fonder och internationell handel.

Analysen innehåller ett antal beräkningar där konvergens analyseras. Resultaten tyder på att EU-medlemskapet har medfört att ekonomin i nya och gamla medlemsländer har närmat sig varandra: den ekonomiska tillväxten i de gamla kandidatländerna har i genomsnitt varit högre än i övriga unionen, och inkomstskillnaderna mellan de gamla och nya medlemmarna har minskat över tid. Konvergensen har varit särskilt stor för de minst utvecklade ekonomierna: Bulgarien, Rumänien, Polen och Litauen.

Forskarna lyfter fram att ett EU-medlemskap kan gynna nuvarande kandidatländer på liknande sätt, men menar samtidigt att dessa länder i mindre utsträckning uppfyller de ekonomiska krav som gäller för EU-medlemmar. Därmed riskerar politiska överväganden att bli den starkaste drivkraften för deras EU-medlemskap. Även den geopolitiska situationen skiljer sig åt. De nya kandidatländerna omges av fler högriskfaktorer, särskilt vad gäller rysk påverkan.

För att ett EU-medlemskap ska få positiv effekt på tillväxt och konvergens måste kandidatländerna grundligt reformera sina ekonomiers institutionella strukturer. Svaga och ineffektiva institutioner kan bromsa eller helt omintetgöra den ekonomiska utvecklingen i kandidatländerna. Att vara medlemmar i EU kommer inte att generera framgångsrika ekonomier om inte dessa krav uppfylls.

Forskarna avrundar med att ge policyrekommendationer till de nya kandidatländerna. De lyfter särskilt fram nödvändigheten av att utveckla institutionerna och att öka den sociala inkluderingen, exempelvis på arbetsmarknaden och vad gäller utbildning. Vidare menar författarna att det är helt centralt att bekämpa korruptionen. Avsaknaden av tydliga regler, brist på insyn i beslutsfattandet samt otydliga lagar göder korruptionen och medför överdriven byråkrati, vilket i sin tur hämmar den ekonomiska utvecklingen.

I  analysens inledande kapitel diskuteras ekonomisk tillväxt och konvergens i de gamla kandidatländerna mellan åren 2004 och 2023. Kapitel 3 och 4 är tekniska kapitel med empiriska beräkningar:  i kapitel 3 undersöks tillväxten i de gamla kandidatländerna genom en kvantitativ analys baserat på olika variabler som (enligt många tidigare studier) visat sig påverka länders ekonomiska utveckling. I kapitel 4 redovisas resultat från de kvantitativa analyserna av både tillväxt- och inkomstkonvergens. I kapitel 5 diskuteras skillnader och likheter mellan de gamla och nya kandidatländerna. Kapitel 6 avslutar studien med policyrekommendationer till de nya kandidatländerna.