Kinas mål är att bli en ledande industrination, men landets metoder möter motstånd från omvärlden. För att sätta press på Kina behöver EU nu samarbeta med USA och Japan. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2021:1epa)

I spåren av pandemin föreslår EU att unionens utgifter ska finansieras genom gemensam upplåning. Planen innebär inte en fullfjädrad överstatlig finanspolitik men kan på sikt minska motståndet mot mer överstatlighet. Det skriver Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2020:11epa)

Britternas EU-utträde medför kostnader – men de är små och mycket osäkra. Det framgår av 15 studier om kostnaderna för brexit som redovisas i en analys av Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2020:6epa)

När EU:s länder ska enas om finansieringen av kostnader för coronakrisen kan kraven mellan nord och syd verka oförenliga. Lösningen kan vara att ställa krav på hur lånen ska användas men inte på finanspolitiken eller strukturreformer i låntagarländerna. Det menar Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (April 2020)

Runtom i världen vidtas nu massiva åtgärder för att motverka de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Ett dilemma inom EU är att många insatser kräver undantag från EU:s regelverk, ett annat att många länder har hög offentlig skuldsättning. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020)

Ett uppmärksammat förslag i den nya kommissionens ”gröna giv” är koldioxidtullar i EU. Till problemen hör att de är svåra att beräkna och kan ge upphov till motåtgärder. Det bör dock inte avhålla EU från att beskatta importvarors koldioxidavtryck. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (November 2019)

Den gemensamma valutan, euron, och den gemensamma penningpolitiken infördes i EU 1999 för att förstärka den inre marknaden, under parollen ”One Market, One Money”. En förhoppning var att den gemensamma valutan skulle skapa mer handel och investeringar mellan de länder som anslöt sig till den Europeiska valutaunionen.