EU vill inte erkänna och samarbeta med talibanstyret i Afghanistan. Samtidigt är behovet av att få in nödhjälp i landet akut. EU försöker nu skicka hjälp genom internationella organisationer, delvis i syfte att hindra en ny flyktingvåg. Frågan är om det räcker. Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, beskriver dilemmat som EU nu står inför.
Gärna strategisk autonomi, men inte om det hotar frihandeln. Så kan man sammanfatta de nordiska ländernas smått skeptiska hållning till EU:s strävan efter ökad självständighet i globala sammanhang. Denna antologi förklarar och analyserar hur Danmark, Finland och Sverige ser på strategisk autonomi, vilka likheter och skillnader som finns mellan ländernas hållningar och hur de ser på sin och EU:s roll i en orolig omvärld.
Statsskulderna ökar inom EU. Coronapandemin har satt djupa spår i ländernas ekonomier och de offentliga utgifterna har ökat som följd. Många menar att ökad skuldsättning nu är nödvändig för att kunna göra offentliga investeringar för framtida tillväxt. Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, kartlägger EU-ländernas statsskulder, inventerar behovet av investeringar och undersöker hur synen på ökande skulder har förändrats i rådande lågräntemiljö.
Hur har Sverige påverkats av att vara med EU? Den frågan aktualiserade Sieps år 2020 när Sverige hade varit medlem i 25 år. Sedan dess har åtta rapporter publicerats som belyser konsekvenser av medlemskapet på områden där kunskap saknades. Som avslutning finns nu sammanfattningar av de åtta rapporterna sammanställda i en antologi.
In this policy overview Katarina Engberg, senior advisor at SIEPS, investigates the likelihood that a European Defence Union will be created by 2025, the proclaimed goal of the European Commission. The overview combines an inventory of current and evolving elements of the EU’s defence policy with a framework for understanding the drivers behind a potential European Defence Union.
När den globala konkurrensen ökar och internationella handelsregler försvagas har avsaknaden av en europeisk industripolitik blivit problematisk. Nu behöver EU få uttryckliga befogenheter för att kunna stärka europeiska företags konkurrenskraft globalt. Det skriver Jörgen Hettne, jurist specialiserad på EU-rätt och konkurrensrätt.
Kinas ekonomiska utveckling och globala genomslagskraft ruckar på de balanser som har präglat världen sedan kalla krigets slut. Ett centralt led i den utvecklingen är infrastrukturprojektet BRI. I den här rapporten analyserar Svante E. Cornell och Niklas Swanström hur det påverkar EU:s närområde och utmanar EU-systemet.
Bankunionen skapades för att skydda samhällsekonomin mot stora bankkriser. Medlemskap är obligatoriskt för euroländer och frivilligt för övriga. För att tillsynsreglerna ska gälla utanför euroområdet krävs dock nationella beslut. Denna och andra rättsliga skillnader analyseras av Dominique Ritleng, professor i EU-rätt.
EU-kommissionens höjda ambitioner på miljö- och klimatområdet kan stärka EU – men testar också unionens sammanhållning och relationer med omvärlden. Den gröna given kan därför komma att påverka den europeiska integrationsprocessen. Det skriver Mats Engström, analytiker och senior rådgivare vid Sieps.