När EU satsar på att stärka sin konkurrenskraft hamnar den inre marknadens grundvalar i fokus. Är en mer offensiv industripolitik förenlig med fri och rättvis konkurrens? Frågan fördjupas i en antologi om rättsliga instrument som är centrala för EU:s inre marknad. (2020:1op)

Svenska medborgare är fortsatt positiva till EU men stöder inte euron och mer gemensam utrikespolitik. Skillnaderna i synen på EU har också minskat mellan olika samhällsgrupper. Det framgår av årets analys av svensk EU-opinion (undersökningen genomfördes hösten 2019), som presenteras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder vid SOM-institutet. (2020:9epa)

Den pågående pandemikrisen har skapat osäkerhet för den gröna given – EU-kommissionens ambitiösa plan för framsteg på miljö- och klimatområdet. Vad kan beslutsfattare göra om de vill att given ska ge resultat? Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, identifierar sex handlingsvägar. (2020:8epa)

Europeiska kommissionen har föreslagit att EU-medel ska kunna dras in om en medlemsstat bryter mot rättsstatens principer. I en analys av förslaget menar professorerna Armin von Bogdandy och Justyna Łacny att förslaget är välkommet men rättsligt osäkert. Indragna EU-medel kan också skada de medborgare som pengarna är till för. (2020:7epa)

Britternas EU-utträde medför kostnader – men de är små och mycket osäkra. Det framgår av 15 studier om kostnaderna för brexit som redovisas i en analys av Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2020:6epa)

EU:s ledare har under det senaste året upprepat budskapet att unionen behöver agera ”mer geopolitiskt”. Vad betyder det? Richard Youngs, professor i internationell politik, har analyserat utgångspunkterna för denna ambition och menar att EU behöver en mer genomtänkt syn på geopolitik. Annars riskerar EU:s internationella identitet att bli alltmer oklar och dubbeltydig – en risk som ökar med coronakrisen. (2020:5epa)

Europeiska kommissionen har nyligen tagit initiativ till EU-reglering av minimilöner. Mot överstatlig reglering talar dock såväl forskning som faktiska förhållanden. Det menar nationalekonomen Per Skedinger som pekar på att EU:s roll är viktigare när det gäller jämförelser och erfarenhetsutbyten. (2020:4epa)

EU:s medlemsstater förväntas bistå varandra men har fått kritik för bristande solidaritet under coronakrisen. Vad bygger förväntningarna på? EU-rätten talar om solidaritet, men syftet med den symboliska solidaritet som nu visas är snarare att manifestera att EU håller ihop. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. På det ekonomiska området kan förväntningarna dock bli högre ställda, skriver hon. (Maj 2020)

Efter finanskrisen köpte aktörer utanför EU upp undervärderade europeiska företag inom kritiska sektorer. Företeelsen ligger bakom förslaget att EU-länderna ska kunna granska och stoppa sådana uppköp. Arbetet med förslaget har påskyndats av pandemin – och nu agerar även Sverige för skärpt granskning av utländska investeringar. Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, sätter den svenska åtgärden i samband med EU:s nya industristrategi. (Maj 2020)

The long-term budget has been stable over time, hovering around 1 percent of GNI. Its core may remain in that neighbourhood, but the galaxy of satellites around it seems much more expansive. With an emerging mix of grants and loans following the COVID-19 crisis, we may soon see a long-term budget in the vicinity of 2 percent, argues Daniel Tarschys, senior advisor at Sieps and a former Secretary General of the Council of Europe. (Maj 2020)