EU:s medlemsstater förväntas bistå varandra men har fått kritik för bristande solidaritet under coronakrisen. Vad bygger förväntningarna på? EU-rätten talar om solidaritet, men syftet med den symboliska solidaritet som nu visas är snarare att manifestera att EU håller ihop. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. På det ekonomiska området kan förväntningarna dock bli högre ställda, skriver hon. (Maj 2020)

Efter finanskrisen köpte aktörer utanför EU upp undervärderade europeiska företag inom kritiska sektorer. Företeelsen ligger bakom förslaget att EU-länderna ska kunna granska och stoppa sådana uppköp. Arbetet med förslaget har påskyndats av pandemin – och nu agerar även Sverige för skärpt granskning av utländska investeringar. Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, sätter den svenska åtgärden i samband med EU:s nya industristrategi. (Maj 2020)

The long-term budget has been stable over time, hovering around 1 percent of GNI. Its core may remain in that neighbourhood, but the galaxy of satellites around it seems much more expansive. With an emerging mix of grants and loans following the COVID-19 crisis, we may soon see a long-term budget in the vicinity of 2 percent, argues Daniel Tarschys, senior advisor at Sieps and a former Secretary General of the Council of Europe. (Maj 2020)

Sveriges EU-inträde förändrade den svenska statsförvaltningen mer än väntat. Efter 25 års medlemskap är EU-frågorna lika viktiga, men de första årens hyperaktivitet har övergått i en mer sluten vardag. EU:s påverkan på svensk statsförvaltning analyseras i en studie av Bengt Jacobsson och Göran Sundström. (2020:3)

När EU:s länder ska enas om finansieringen av kostnader för coronakrisen kan kraven mellan nord och syd verka oförenliga. Lösningen kan vara att ställa krav på hur lånen ska användas men inte på finanspolitiken eller strukturreformer i låntagarländerna. Det menar Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (April 2020)

För att tolka EU-rätten kan nationella domstolar behöva ett förhandsavgörande från EU-domstolen. När domstolar vänder sig dit anses de stärka den rättsliga integrationsprocessen. Men genom att undersöka hur de agerar ger statsvetaren Karin Leijon en mer nyanserad bild av deras bidrag till integrationen. (2020:3epa)

Coronakrisen skakar nu världen och ställer EU-samarbetet på sin spets. På längre sikt lär krisen utvisa om medlemsstaterna kommer att vilja överlåta fler befogenheter till EU på området folkhälsa. Det skriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (April 2020)

Runtom i världen vidtas nu massiva åtgärder för att motverka de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Ett dilemma inom EU är att många insatser kräver undantag från EU:s regelverk, ett annat att många länder har hög offentlig skuldsättning. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020)

EU:s statsstödsregler syftar till att värna fri konkurrens, som i sin tur anses skapa välstånd och utveckling. Regelverkets ideologiska grundval väcker dock frågor kring demokrati och politiskt handlingsutrymme – frågor som bör synliggöras och diskuteras. Det skriver statsvetaren Linda Nyberg. (2020:2)

EU-kommissionens höjda ambitioner på miljö- och klimatområdet kan stärka EU – men testar också unionens sammanhållning och relationer med omvärlden. Den gröna given kan därför komma att påverka den europeiska integrationsprocessen. Det skriver Mats Engström, analytiker och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020)