EU:s beslut att frysa den ryska centralbankens tillgångar var ett djärvt drag som gjordes bara dagar före Europeiska rådets möte den 18–19 december. Beslutet kan bli en avgörande vändpunkt för EU men innebär också risker och rättsliga utmaningar.
Strategisk autonomi har blivit EU:s viktigaste ambition. Men för att nå verklig autonomi kan unionen inte fortsätta förlita sig på tillfälliga lösningar. Denna analys argumenterar således för genomgripande fördragsändringar på tre områden: grundläggande värden, euron och försvar.
EU-kommissionens föreslagna sjuårsbudget har redan fått kritik och lär inte antas i sin nuvarande form. Nationalekonomen Harry Flam välkomnar ökad flexibilitet i budgeten men efterlyser stärkta mekanismer för uppföljning.
Informella överenskommelser med andra länder blir allt vanligare när EU och medlemsstaterna försöker att reglera och minska migration. Det kan ge större handlingskraft men innebär risker på ett område som rör grundläggande rättigheter.
Tyskland har utlovat ett tydligare ledarskap i utrikes- och säkerhetspolitiken. Denna analys granskar förbundskansler Merz sätt att ta sig an det proklamerade omtaget och ställer frågan om Tyskland kan leva upp till Europas förväntningar.
Ett förslag till EU-direktiv om likabehandling har varit blockerat i ministerrådet sedan 2008. Denna analys visar på betydelsen av gemensamma regler mot diskriminering och förordar därför ett ”fördjupat samarbete” mellan de medlemsstater som vill gå vidare.
Med det försämrade säkerhetsläget antas ny EU-lagstiftning som ska stärka beredskapen och motståndskraften i EU:s medlemsstater. För svensk del sätter det ljuset på kommunernas roll, men också på behovet av att samordna EU:s och Sveriges insatser. Det skriver Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps.
Höga statsskulder kan vara resultatet av väl avvägda beslut men tycks också ha samband med politisk instabilitet och korruption. Med Grekland, Italien och Tyskland som fallstudier analyserar den här rapporten motiv och orsaker till offentlig skuldsättning. Den ger därmed kunskap som är högst angelägen i en tid av låg produktivitet och stora kapitalbehov.
Större åtaganden och åldrande befolkningar sätter press på offentliga utgifter i EU:s medlemsstater. Tillväxten behöver därför öka – och därmed tillgången på kapital. Reformerade pensionssystem kan vara en åtgärd, skriver Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps.
Industripolitiken på EU-nivå har blivit mer aktiv, mer sektorsanpassad och mer fokuserad på grön omställning. Detta paradigmskifte kan dock försvaga konkurrensen på den inre marknaden och sammanhållningen inom EU. Med hänsyn till dessa risker förordar denna rapport nya sätt att finansiera och samordna en mer gemensam industripolitik.