Reformbehov mot svårförenliga positioner. Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, ger en överblick inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.
Medlemsstaterna bör få ökat finansiellt ansvar för EU:s jordbrukspolitik. Det kan dessutom väga upp intäktsminskningen efter brexit, menar professor Alan Matthews.
Korruption är en utmaning för alla samhällen. En ny kartläggning visar att korruption och svag samhällsstyrning dessutom har nära koppling till de stora socioekonomiska skillnaderna mellan olika regioner i EU.
Fredagen den 2 mars 2018 röstade det tyska socialdemokratiska partiet om förslaget till regeringsprogram. I den här analysen sammanfattar och kommenterar statsvetaren Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, hur den kommande tyska regeringen ställer sig i olika EU-politiska frågor.
Italien var ett av de medlemsländer som först kvalificerade sig för att införa euron. Landets erfarenheter av valutaunionen är dock blandade, och i dag finns det en skepsis mot föreslagna EMU-reformer. Det skriver Erik Jones vid Johns Hopkins School of Advanced International Studies, Bologna, och Nuffield College, Oxford.
Sedan 1990-talet har EU:s myndigheter blivit fler och fått mer att säga till om. Samtidigt har reglerna för kontroll och ansvar inte hållit jämna steg med den utvecklingen. Det skriver Ellen Vos, professor i EU-rätt vid universitetet i Maastricht.
I nuläget är det en fördel för Sverige att stå utanför den gemensamma valutan. Den slutsatsen drar Martin Höpner, statsvetare vid Max Planck-institutet i Tyskland. Däremot menar han att Sverige bör förbereda sig på att tydligare motivera sitt val.
Under de senaste tio åren har EU:s kriser avlöst varandra. Den kris som nu pågår handlar om de senare årens hot mot rättsstaten, framför allt i Polen och Ungern. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, går i denna analys igenom EU:s verktyg, hur de har använts gentemot Polen och diskuterar vikten av att EU:s medlemsstater respekterar rättsstatens principer.
EU står inför flera långsiktiga utmaningar med konsekvenser för budgeten. Mot den bakgrunden tycks både EU:s institutioner och medlemsstaterna inse vikten av att fokusera mer på europeiskt mervärde. Det skriver Mario Kölling, professor i statsvetenskap.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformerades 2013 för att bättre kunna möta utmaningar som klimatförändringar och en säker livsmedelsförsörjning.