Britternas utträde ur EU kommer sannolikt att bli en milstolpe i unionens historia. I denna analys fokuserar Narisong Huhe, Daniel Naurin och Robert Thomson på möjliga förändringar av förhandlingarna i ministerrådet. (2017:8epa)

Den 31 mars 2017 presenterades den s.k. Spellicensutredningen.

I oktober 2016 röstades Mariano Rajoy in som Spaniens regeringschef efter två val och tio månaders interimstyre. Utifrån en analys av den politiska situationen i landet diskuterar Santiago Pérez-Nievas och Irene Martín vad EU kan förvänta sig av det spanska politiska landskapet. (2017:6epa)

Vad innebär brexit för EU och hur påverkas Sverige? Sieps fick i november 2016 regeringens uppdrag att analysera hur EU:s institutioner och balansen mellan kvarvarande medlemsstater påverkas när Storbritannien lämnar unionen. I uppdraget ingick även att särskilt bedöma konsekvenserna för Sverige och vilka arbetsmetoder som bör användas för att säkerställa det svenska inflytandet i EU. (2017:2op)

Hur påverkas egentligen Europeiska kommissionen av att Storbritannien lämnar EU? I den här Europapolitiska analysen diskuterar statsvetaren Michael Leigh vilken effekt brexit kan förväntas ha när det gäller EU-institutionen, såväl vad gäller policyutveckling som organisationsstruktur. (2017:5epa)

Den innevarande Europeiska kommissionen – under Jean-Claude Junckers ordförandeskap – har nu suttit halva mandatperioden. Sophia Russack, utredare vid tankesmedjan CEPS, granskar konsekvenserna av genomförda förändringar. (2017:4epa)

Europeiska kommissionens investeringsplan – den så kallade Juncker-planen – syftar till att främja investeringarna i EU. I denna Europapolitiska analys gör Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap, en genomgång av investeringsplanen som består av tre delar. (2017:3epa)

Vilken roll har egentligen Europeiska kommissionen? I den här europapolitiska analysen granskar de båda forskarna Neill Nugent och Mark Rhinard kommissionen som organisation. (2017:2epa)

Med Lissabonfördraget fick EU mandat att utveckla särskilda relationer till grannländerna. Vad har det mandatet inneburit för den europeiska grannskapspolitiken (ENP) som EU tog fram i kölvattnet av utvidgningen österut? Och hur har ENP på det hela taget utvecklats i ljuset av nya politiska realiteter? Steven Blockmans är professor i EU-rätt med inriktning på externa relationer och verksam vid tankesmedjan CEPS. (2017:4)

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) är ett relativt nytt verktyg i Europeiska unionens politik för yttre agerande. Den tillkom som ett specifikt politiskt regelverk avsett att fungera ihop med det traditionella ramverk som gäller för gemenskapens yttre relationer. Panos Koutrakos är professor i EU-rätt. (2017:3)