Den här rapporten föreslår ett sätt för EU:s medlems­stater att bryta död­läget i asyl- och flykting­politiken. Författarna, ekonomerna Jesús Fernández-Huertas Moraga och Hillel Rapoport, under­söker hur fysisk och finansiell solidaritet kan kombineras i ett system som tillåter att länderna betalar för att minska sin flykting­kvot. (2016:7)

För­handlingarna om ett trans­atlantiskt handels- och investerings­partnerskap­savtal (TTIP) mellan EU och USA inleddes i juli 2013, med mål­sättning att nå en upp­görelse innan president Barack Obamas mandat­period löper ut i januari 2017.

Runt en miljon flyktingar och migranter upp­ges förra året ha sökt sig till Europa över Medel­havet. EU försöker allt­jämt hitta håll­bara lösningar på flykting­situationen, men vad gäller egentligen för hanteringen av flyktingar som befinner sig till havs? Martin Ratcovich, doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet, redogör för vad som gäller enligt folkrätten och EU-rätten. (2016:6epa)

Små och medel­stora företag svarar för nära 70 procent av syssel­sättningen i EU. Eftersom de fort­farande är mycket beroende av traditionell bank­finansiering, i synnerhet i jäm­förelse med deras amerikanska mot­svarigheter, lanserade Europeiska kommissionen nyligen en plan för en kapital­marknadsunion.

EU-domstolen har en central roll i EU, men dess betydelse som politisk arena för konflikter om hur EU:s lag­stiftning ska tolkas är mindre känd.

Med Lissabon­fördraget fick EU befogenhet att lag­stifta inom straff­rättens område, vilket har belysts i tidigare publikationer av Sieps.

Med Lissabon­fördraget har EU fått uttrycklig kompetens när det gäller humanitärt bistånd. Det har med­fört en rad juridiska och institutionella ut­maningar som analyseras i denna rapport.

Rysslands in­gripande i östra Ukraina och annekteringen av Krim 2014 sände chock­vågor genom Europa. Det av­slöjade också bristerna i EU:s relationer med dess mäktigaste granne, Ryssland.

Innan de central- och öst­europeiska medlems­staterna blev full­värdiga medlemmar i Europeiska unionen, tecknades en rad bi­laterala investerings­avtal (BITs) mellan dem och EU:s medlems­stater.

Denna Europa­politiska analys ger en över­sikt över hur människo­smuggling har definierats över tid i EU. Ilse van Liempt är docent i urbangeografi vid Universitetet i Utrecht, Nederländerna. (2016:3epa)