Med Lissabonfördraget fick EU mandat att utveckla särskilda relationer till grannländerna. Vad har det mandatet inneburit för den europeiska grannskapspolitiken (ENP) som EU tog fram i kölvattnet av utvidgningen österut? Och hur har ENP på det hela taget utvecklats i ljuset av nya politiska realiteter? Steven Blockmans är professor i EU-rätt med inriktning på externa relationer och verksam vid tankesmedjan CEPS.
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) är ett relativt nytt verktyg i Europeiska unionens politik för yttre agerande. Den tillkom som ett specifikt politiskt regelverk avsett att fungera ihop med det traditionella ramverk som gäller för gemenskapens yttre relationer. Panos Koutrakos är professor i EU-rätt.
Den gemensamma handelspolitiken (CCP) är det kanske främsta uttrycket för EU:s yttre agerande. Lissabonfördraget innebar dock betydande förändringar inom politikområdet, såväl vad gäller substans som institutionella villkor. Marise Cremona är professor i juridik.
Brexit får konsekvenser för förhållandet mellan euro- och icke-euroländer. Risken för att euroländernas positioner konvergerar minskar inte och det kommer sannolikt till stånd ytterligare maktförskjutning från Ekofin till eurogruppen. Jonas Eriksson är utredare i nationalekonomi vid Sieps.
Även om eurozonens problem har hamnat i bakgrunden efter EU:s många kriser på senare år, kan nya störningar leda till att eurokrisen flammar upp igen. Unionen står inför ett vägval och utvecklingen kan gå i flera olika riktningar. Det skriver Lars Calmfors, professor em. i internationell ekonomi.
Vad innebär brexit för EU – och hur påverkas Sverige? Sieps fick i november 2016 regeringens uppdrag att analysera hur EU:s institutioner och balansen mellan kvarvarande medlemsstater påverkas när Storbritannien lämnar unionen. I uppdraget ingick även att särskilt bedöma konsekvenserna för Sverige och vilka arbetsmetoder som bör användas för att säkerställa det svenska inflytandet i EU.
Utrikespolitik har alltid omgärdats av viss sekretess och EU:s utrikespolitik utgör därvidlag inget undantag. Av hänsyn till säkerhet och internationella förhandlingar som förs i all förtrolighet, hanterar utrikespolitiska aktörer som ministerrådet och utrikestjänsten (EEAS) frågan genom att ”hemligstämpla” dokument. Deirdre Curtin och Christina Eckes är professorer i EU-rätt.
Fiskeriavtal med Europeiska unionen är en stor inkomstkälla för vissa utvecklingsländer. Intäkterna från att utländska flottor tillåts fiska på ens territorium kan ligga på 30–50 procent av statsbudgeten. Författarna Johan Blomquist, Cecilia Hammarlund och Staffan Waldo är verksamma vid AgriFood Economics Centre.
De ekonomiska vinsterna av att vara EU-medlem är i teorin förhållandevis okontroversiella och följer främst av tillgången till unionens inre marknad. Det är emellertid inte lika enkelt att visa empiriskt att man vinner ekonomiskt på medlemskapet.
Enligt EU:s fördrag ska unionens politik för gränskontroll, asyl och invandring styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning. EU har också beslutat att medlemsstaterna ska dela på ansvaret för asylsökande, bland annat att asylsökande från Italien och Grekland ska omfördelas till övriga medlemsländer. Eleni Karageorgiou är doktorand vid juridiska institutionen, Lunds universitet.