Denna Europapolitiska analys granskar maktbalansen mellan Europaparlamentet och ministerrådet i förhandlingarna om EU:s budget. Nästa långtidsbudget, som täcker åren 2014-2020, visar att innehållet i hög grad styrs av begränsningar i förhandlingsprocessen.

EU:s medlemsländer är företagsamma när det gäller att staka ut nya mål för unionen men mindre villiga att skjuta till de pengar som behövs för att uppnå dem. Skulle EU försöka förverkliga allt det som medlemsländerna har beslutat, skulle det förmodligen kräva merparten av eller rentav hela EU:s samlade BNI. Det skriver författarna till denna antologi. (2011:3)

Målet att minska de ekonomiska klyftorna mellan EU:s regioner är inskrivet i EU:s fördrag. En viktig aspekt i diskussionerna om EU:s så kallade sammanhållningspolitik är hur EU:s regioner ska rangordnas efter välståndsnivåer.

Europeiska unionens politik för forskning (FoU) har fått förnyad aktualitet. Den är central i såväl EU:s budgetöversyn som i den så kallade Europa 2020-strategin, där man betonar målet att öka nivån på FoU-investeringarna i EU till tre procent av BNP.

EU-kommissionens femte sammanhållningsrapport innehåller en mängd nya data som beskriver sociala, ekonomiska och territoriella trender i Europa. Den utgör därmed en utmärkt grund för att diskutera den framtida sammanhållningspolitiken, men de frågor kommissionen ställer i sin konsultation är dessvärre alltför begränsade.

Debatten om en reformering av EU:s budget har hittills huvudsakligen handlat om hur unionens pengar används. Men en verklig reformering kräver också en seriös hantering av frågan om budgetens finansiering, hävdar författaren till en ny analys.

I oktober 2010 kom till slut Europeiska kommissionens meddelande om översynen av EU:s budget. Professor Iain Begg drar i sin analys slutsatsen att status quo även fortsättningsvis kommer att vara en dominerande faktor.

Trots att EU har satt upp en rad ambitiösa mål när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser, användning av förnyelsebar energi och effektivare energianvändning, lyckades man inte spela någon avgörande roll under förra årets klimatförhandlingar i Köpenhamn. En orsak var bristande intern samordning, en annan att EU:s budget inte är anpassad till klimatmålen.

Det finns en allt högre grad av samstämmighet om att EU:s budget behöver reformeras. I rapporten How to Reform the EU Budget? A Methodological Toolkit hävdar Filipa Figueira, Associate Research Fellow vid CEPS i Bryssel, att den befintliga forskningen på området inte ger ett tillräckligt kunskapsunderlag för Europeiska kommissionen i dess arbete medbudgetreformen.

Det råder stor enighet om att EU:s budget är omodern och att den behöver reformeras. Budgetens funktion som ekonomiskt styrmedel skiljer sig på avgörande sätt från hur statsbudgeten normalt fungerar i nationalstater, skriver författaren Iain Begg. (2009:1)