Debatten om en reformering av EU:s budget har hittills huvudsakligen handlat om hur unionens pengar används. Men en verklig reformering kräver också en seriös hantering av frågan om budgetens finansiering, hävdar författaren till en ny analys.
Trots att EU har satt upp en rad ambitiösa mål när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser, användning av förnyelsebar energi och effektivare energianvändning, lyckades man inte spela någon avgörande roll under förra årets klimatförhandlingar i Köpenhamn. En orsak var bristande intern samordning, en annan att EU:s budget inte är anpassad till klimatmålen.
Europeiska kommissionen startade nyligen en diskussion om direktstöden i den gemensamma jordbrukspolitiken. Denna diskussion har fortsatt under det svenska ordförandeskapet.
I syfte att förstå hur det svenska ordförandeskapet uppfattats runt om i EU har Sieps bjudit in ett antal europeiska experter att skriva varsin analys om hur ordförandeskapet har lyckats i förhållande till förväntningar och ambitioner. Texterna täcker utvecklingen fram till och med november månad.
Den grundläggande tanken bakom cirkulär migration är att arbetare ska uppmuntras att flytta flera gånger mellan sändar- och mottagarländer för att på så vis effektivisera både ursprungslandets och mottagarlandets ekonomier.
Det östliga partnerskapet lanserades i maj 2009 som ett förstärkt samarbete mellan EU och sex länder i Östeuropa och södra Kaukasus. Det övergripande syftet med partnerskapet är att säkerställa stabilitet och välstånd i en region som kännetecknas av låg grad av ekonomiska och demokratiska reformer samt etnisk spänning och väpnade konflikter.
Den globala fordonsindustrin har drabbats hårt av den ekonomiska krisen vilket har gett upphov till en våg av statliga stödåtgärder för bil- och fordonsföretag över världen.
Denna Europapolitiska analys testar den vanligt förekommande föreställningen om att flexibel integration får kraftigt förhöjda politiska kostnader som konsekvens för de länder som väljer att ställa sig utanför vissa samarbetsområden.
I spåret av finanskrisen har frågan om ett svenskt medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) återigen dykt upp på den politiska dagordningen. Även om debatten om euron från politiskt håll har varit död sedan omröstningen 2003, har den allmänna opinionen blivit mer positivt inställd till EMU i takt med att kronan har tappat värde jämfört med andra valutor.