Din sökning gav:

92 träffar

The EU’s Antisemitism Strategy: what, why and why now?

Oktober 2021 • Hercock Edwin

Perspektiv

Som ett svar på växande antisemitism har EU-kommissionen presenterat den första EU-strategin för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv. Ned Hercock, forskningsassistent på Sieps, läser mellan raderna i strategin och undersöker dess politiska och historiska sammanhang. Publikationen är på engelska. (Oktober 2021)

Förhandsavgöranden av EU-domstolen 1995–2020. Genomslag och betydelse i Sverige

September 2021 • Bernitz Ulf

Rapport

Sedan Sveriges EU-inträde har svenska domstolar tillämpat EU-rätten lojalt. Samtidigt har de varit återhållsamma med att fråga EU-domstolen hur unionsrätten ska tolkas. Genom att oftare begära tolkningsbesked, så kallade förhandsavgöranden, skulle Sverige kunna påverka den europeiska rättsutvecklingen i högre grad. Det skriver Ulf Bernitz, professor em. i europeisk integrationsrätt. (2021:2)

Germany goes to the polls: how will its EU policies change?

September 2021 • Kreilinger Valentin

Analys

Tyskland går till val den 26 september 2021. Vilka kommer att bilda regering efter valet, och hur kommer de att hantera kommande EU-frågor? Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, sätter det tyska valet i dess europeiska sammanhang genom att undersöka partiernas valmanifest och skissa på möjliga koalitionsbildningar. (2021:16epa)

Stabilt stöd för EU under pandemin, men osäkerhet kring riktningen

Juni 2021 • Andersson Ulrika, Weissenbilder Marcus

Analys

Under coronapandemin har svenskarnas stöd för EU sjunkit något. Sett i ett längre perspektiv är dock svenskarnas stöd för EU kvar på en stabilt hög nivå. Detta visar den nationella SOM-undersökningen som genomfördes under hösten 2020 och som här analyseras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder, båda verksamma vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. (2021:10epa)

Sverige och euron under 25 års EU-medlemskap

Maj 2021 • Eriksson Jonas, Ljungkvist Malin

Rapport

Alla EU-medlemmar ingår i EMU och ska införa euron när ett antal kriterier är uppfyllda. År 2003 valde Sverige dock att avstå från eurosamarbetet, utan ett formellt undantag. Hur Sverige har förhållit sig till euron under 25 års EU-medlemskap analyseras av Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, och Malin Ljungkvist, ämnesråd vid Kommerskollegium. (2021:1)

Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö

Maj 2021 • Engström Mats

Analys

Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)

EU-rättens företräde utesluter inte rätten att kontrollera EU

April 2021 • Wetter Ryde Anna

Perspektiv

Våren 2020 kom en dom från den tyska författningsdomstolen som väckte debatt. Domen underkände ett stödprogram till följd av eurokrisen och ansågs utmana EU-rättens företräde, underblåsa hoten mot rättsstaten och äventyra EU:s planer på stödpaket med anledning av pandemin. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, lyfter fram debattens principfrågor och pekar på nyttan som Tysklands högsta rättsinstans trots allt bidrar med. (April 2021)

Informal Groupings in EU Foreign Policy: A Sustainable Arrangement?

Februari 2021 • Amadio Viceré Maria Giulia

Analys

Lissabonfördraget syftade till att fördjupa integreringen av medlemsstaternas utrikespolitik på EU-nivå. Trots det styrs EU:s agerande i omvärlden ofta av informella grupperingar av medlemsstater. Maria Giulia Amadio Viceré (EUI) beskriver dessa samarbeten och analyserar dem utifrån två kriterier: effektivitet och ansvarsutkrävande. (2021:2epa)

Filtrera

Kategorier
Publikationsår

Från

Till

Författare