Våren 2020 kom en dom från den tyska författningsdomstolen som väckte debatt. Domen underkände ett stödprogram till följd av eurokrisen och ansågs utmana EU-rättens företräde, underblåsa hoten mot rättsstaten och äventyra EU:s planer på stödpaket med anledning av pandemin. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, lyfter fram debattens principfrågor och pekar på nyttan som Tysklands högsta rättsinstans trots allt bidrar med.
Europeiska kommissionen är en institution med stor betydelse för EU:s politik men har först nyligen blivit mer jämställd. I denna analys ger professorerna Miriam Hartlapp och Agnes Blome en översikt över kvinnors representation i kommissionens ledning och föreslår åtgärder för en jämnare fördelning i framtiden.
I ambitionen att stärka EU:s roll i världen ingår att stärka eurons internationella ställning och därmed minska beroendet av den amerikanska dollarn. En mer framkomlig väg för EU är dock att sträva efter ökad samsyn med USA. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.
EU-rätten erbjuder ett starkt skydd av personuppgifter, senast preciserat i GDPR-förordningen. Mot integritetsskyddet står dock behovet av fria dataflöden på den inre marknaden och medlemsstaternas behov att skydda den nationella säkerheten. Maria Wiberg, jurist med inriktning på inremarknadsrätten, lyfter fram målkonflikter i EU:s regelverk.
Lissabonfördraget syftade till att fördjupa integreringen av medlemsstaternas utrikespolitik på EU-nivå. Trots det styrs EU:s agerande i omvärlden ofta av informella grupperingar av medlemsstater. Maria Giulia Amadio Viceré (EUI) beskriver dessa samarbeten och analyserar dem utifrån två kriterier: effektivitet och ansvarsutkrävande.
Rivaliteten i dagens värld borde ge EU anledning att agera som en samlande kraft. Ändå har EU:s länder svårt att fokusera på det gemensamma intresset. Europeiska utrikestjänstens tioårsdag ger därför tillfälle att granska vilken roll den spelar för EU:s utrikespolitik. Denna rapport om EU:s utrikestjänst är resultatet av ett forskningssamarbete där Sieps har medverkat.
In this policy overview Katarina Engberg, senior advisor at SIEPS, investigates the likelihood that a European Defence Union will be created by 2025, the proclaimed goal of the European Commission. The overview combines an inventory of current and evolving elements of the EU’s defence policy with a framework for understanding the drivers behind a potential European Defence Union.
Kinas mål är att bli en ledande industrination, men landets metoder möter motstånd från omvärlden. För att sätta press på Kina behöver EU nu samarbeta med USA och Japan. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.
EU:s rättighetsstadga proklamerades i Nice i december 2000 som en högtidlig deklaration, men redan från början ville många se den som grundstenen i en konstitution för Europeiska unionen. Det blev den aldrig, men med Lissabonfördraget gavs stadgan juridiskt bindande status. Om stadgans tillkomst berättar Daniel Tarschys, som deltog i förhandlingarna. (2020:13epa)
I coronakrisen har flera medlemsstater vidtagit exceptionella åtgärder med långtgående konsekvenser för andra EU-länder. Effekterna tydliggör behovet av ett mer formellt mandat för EU att fatta beslut i framtida kriser, skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.