Svenskarnas stöd för medlemskapet i EU fortsätter att vara högt, men backar 2023 från det föregående årets toppnotering. Samtidigt tycker fler att Sverige borde gå över till euron. Årets analys av den svenska EU-opinionen visar både dynamik och stabilitet.
Gradvis integration av kandidatländer kan hjälpa dem att göra snabbare framsteg på vägen mot EU-medlemskap inom vissa sektorer, något som också gagnar EU. Steven Blockmans argumenterar dock för att den typen av framsteg bör vara helt införlivade i de formella medlemskapsförhandlingarna och sättas i relation till övergripande reformer inom rättsstaten och den offentliga förvaltningen.
Direktivet om tillräckliga minimilöner betraktades en gång som juridiskt och politiskt omöjligt men har nu blivit verklighet. Arbetsmarknadsekonomen Dominique Anxo beskriver här denna banbrytande lagstiftning och bedömer sannolikheten för att de uppsatta målen kommer att nås.
EU-valet i juni äger rum i ett splittrat politiskt landskap och de förväntade resultaten pekar på oklara majoritetsförhållanden i Europaparlamentet. Allt tyder också på att det blir en utmaning att bygga en majoritet i valet av EU-kommissionens ordförande. Det skriver statsvetarna Simon Hix och Abdul Noury i en analys av det väntade valresultatets möjliga konsekvenser.
Trots uppenbara säkerhetsrisker kan EU inte backa från sitt åtagande om att förnya utvidgningsprocessen. Professor Michael Leigh diskuterar vad de politiska beslutsfattarna måste göra för att EU ska kunna uppnå stabilitet, vilket är själva syftet med att utvidga unionen.
EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid är en hörnsten i unionens handels- och klimatpolitik. Alexandra Buylova och Naghmeh Nasiritousi presenterar verktyget, undersöker dess möjliga globala effekter och diskuterar hur EU kan undvika oönskade bieffekter.
Svenska myndigheter är fristående från regeringen. I denna Europapolitiska analys undersöker Henrik Wenander om detta förhållande också innebär att de uppfyller de krav på oberoende som EU-rätten ställer.
Efter att ha valts till EU-kommissionens ordförande 2019 förklarade Ursula von der Leyen att hon skulle leda en ”geopolitisk” kommission. I denna analys visar statsvetaren Calle Håkansson att denna ambition fick större genomslag än väntat. Utvecklingen under den gångna mandatperioden pekar dessutom på en fortsatt aktiv och strategisk EU-kommission.
Valet till Europaparlamentet i juni 2024 markerar startpunkten för en ny mandatperiod i EU-politiken. I denna Europapolitiska analys beskriver statsvetaren Valentin Kreilinger (Sieps) hur det kommer att gå till när de viktigaste institutionerna ska förnyas och centrala ledare utses för nästa femårsperiod, en tid som lär präglas av ekonomiska utmaningar, utvidgning och interna reformer.
Flera europeiska länder arbetar med idéer om att flytta mottagandet av asylsökande till andra stater. Genom avtal med Albanien respektive Rwanda har Italien och Storbritannien kommit längst. I detta perspektiv analyserar Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, vad diskussionen handlar om och varför ”externalisering” inte är en trovärdig strategi.