Direkta val till Europaparlamentet infördes 1979. Deltagandet i dessa val har dock alltid varit betydligt lägre än deltagandet i nationella val.

EU-domstolen har en central roll i EU, men dess betydelse som politisk arena för konflikter om hur EU:s lag­stiftning ska tolkas är mindre känd.

Med Lissabon­fördraget fick EU befogenhet att lag­stifta inom straff­rättens område, vilket har belysts i tidigare publikationer av Sieps.

De kontroversiella för­ändringarna av lagarna i Polen och Ungern har lett till betydande oro när det gäller rättsstatens principer i Europeiska unionen. Enligt Christophe Hillion, forskare i juridik vid Sieps, har EU både möjligheter och en skyldighet att se till att rättsstatens principer respekteras. (2016:1epa)

Den historiska ut­vecklingen och fram­växten av regel­verket inom å ena sidan ramen för EU:s område för frihet, säkerhet och rättvisa (OFSR) och å andra sidan den gemensamma utrikes- och säkerhets­politiken (GUSP) och den europeiska säkerhets- och försvars­politiken (EFSP) åter­speglar viktiga bestånds­delar av EU som global aktör.

Den 27 september hålls regional­val till det katalanska parlamentet, ett val där temat har kommit att bli Kataloniens relation till Spanien. De senaste tio åren har relationerna mellan den katalanska och den spanska regeringen grad­vis för­sämrats på grund av oenighet kring Kataloniens regionala befogenheter. Jakob Lewander är utredare i statsvetenskap vid Sieps. (2015:21epa)

Även om upplysnings­tidens liberal-politiska ideal har skapat en någor­lunda gemensam straff­rättskultur i Europa, finns fort­farande skillnader i medlems­ländernas straff­rättsliga system. Den grund­läggande tanken med upplysnings­idealen är att straffet ska användas i så begränsad ut­sträckning som möjligt.

Vägen mot en om­röstning om Stor­britanniens vara eller icke vara i EU kantas av tre dilemman: för det första vill man ha ”mindre EU” i en tid när fler­talet medlems­stater vill ha ”mer EU”; för det andra kan mot­ståndet mot en för­djupning hindra övriga länder från att gå vidare med reformer som anses nöd­vändiga för att få EU och euro­zonen att fungera mer effektivt; och för det tredje kan britternas krav leda till att även andra medlems­stater lyfter liknande anspråk i frågor där de önskar se en förändring.

Lissabonfördraget anger med all önskvärd tydlighet att EU skall ansluta sig till Europa­konventionen om skydd för de mänskliga rättig­heterna och de grund­läggande fri­heterna (EKMR).

För två år sedan utlovade premiärminister David Cameron en folkomröstning om Storbritanniens medlemskap i EU om han blev omvald. Valdagen den 7 maj närmar sig, och frågan om vem som vinner valet och vad det kommer att innebära för relationen till EU är högaktuell.