Krisåren visade att bostadsmarknader påverkar stabiliteten i hela EU. Ramarna kring bostadsfinansiering har också ändrats, både genom lagstiftning och genom en mer försiktig hantering av bolån.
Det svenska opinionsstödet för EU har slutat falla. Mätningarna från hösten 2013 visar tvärtom på en viss återhämtning, men ännu är opinionen inte tillbaka där den befann sig innan den ekonomiska krisen drabbade Europa.
Europaparlamentsvalen lyckas inte engagera väljarna, vilket leder till ett lågt deltagande.
Denna Europapolitiska analys granskar maktbalansen mellan Europaparlamentet och ministerrådet i förhandlingarna om EU:s budget. Nästa långtidsbudget, som täcker åren 2014-2020, visar att innehållet i hög grad styrs av begränsningar i förhandlingsprocessen.
Som en följd av den ekonomiska krisen har en lång rad åtgärder vidtagits för att stärka den ekonomiskpolitiska samordningen i EU. För det svenska EU-medlemskapet reser den utvecklingen flera frågor.
Den ekonomiska krisen i Europa har väckt nytt liv i frågan om framtida fördragsändringar. Kravet på enhällighet har dock visat sig vara ett hinder för en snabb lösning på de problem krisen har blottlagt.
Den globala finansiella krisen har drabbat den unga arbetskraften särskilt hårt. Ett stort problem är att det nu finns många unga som har hamnat vid sidan av samhället och som varken arbetar eller studerar.
Nationella parlament anses ha förlorat makt som en följd av europeisk integration. Hur har då den snabba utvecklingen under eurokrisen påverkat de nationella parlamenten?