I samband med att en nationell domstol begär ett tolkningsbesked från EU-domstolen kan den tillkännage sin egen syn på saken och de argument som den anser är betydelsefulla för frågan. I denna analys undersöker Anna Wallerman Ghavanini, lektor i processrätt och docent i EU-rätt, om nationella domstolar kan påverka EU-rättens utveckling genom att motivera sina begäranden.
EU:s medlemsstater har svårt att enas om sanktioner på rysk energi. Men genom att införa tullar på olje- och gasimporter från Ryssland skulle unionen kunna trygga sin energiförsörjning under en övergångsperiod och samtidigt hindra Ryssland från att finansiera kriget i Ukraina. Detta är möjligt att besluta om med kvalificerad majoritet. Vidare skulle det få EU:s handelspolitik att rimma med unionens värden, intressen och förpliktelser, skriver Hannes Lenk, forskare i juridik vid Sieps.
Förslag till EU-lagstiftning behandlas allt oftare genom triloger: informella trepartssamtal mellan EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet. I denna analys beskriver Jakob Lewander och Anna Wetter Ryde, utredare respektive forskare vid Sieps, hur triloger fungerar och vad de informella förhandlingarna innebär för demokratin.
Ukrainakriget ställer Europa på krigsfot och kommer att förändra EU:s medlemsstater i grunden avseende de resurser som anslås till försvar och krisberedskap, men också vad gäller mentalitet och stämningsläge, enligt Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps. Var de 77 åren sedan andra världskrigets slut bara en av flera mellankrigstider i Europas våldsamma historia?
Under det senaste decenniet har EU spelat en central roll när det gäller krishantering, alltifrån statsskuldskrisen till covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Hur EU har klarat att hantera olika kriser – och hur unionens krishanteringsförmåga kan förbättras – diskuteras i denna antologi. Med bidrag av Christian Kreuder-Sonnen, Vivien A. Schmidt, Astrid Séville och Jonathan White.
Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har miljontals människor tvingats fly, varav de flesta till länder inom EU. EU har därför valt att aktivera massflyktsdirektivet, som ger flyktingar från Ukraina tidsbegränsat skydd inom unionen. Valeriia Varfolomieieva, forskningsassistent i juridik vid Sieps, förklarar hur detta hittills mindre kända direktiv fungerar.
EU och dess medlemsstater står inför många utmaningar, från säkerhet och migration till innovation och klimatförändringar. En del är existentiella, alla kräver gemensamma insatser och alla är kostsamma att hantera. Mot den bakgrunden undersöker Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, möjligheterna att stärka EU:s finanser och pläderar för en avgift för tillträde till EU:s marknad.
EU, USA och andra länder har infört både handelssanktioner och finansiella sanktioner mot Ryssland för att få stopp på anfallskriget mot Ukraina. Sanktionerna beskrivs som exempellösa men är knappast tillräckliga för att få Ryssland att dra sig tillbaka från Ukraina. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, som menar att det då skulle krävas att EU stoppar importen av fossil energi från Ryssland.
Konferensen om Europas framtid vänder sig till EU-medborgarna för att de ska diskutera unionens framtid. Men även EU-institutioner har varit involverade. I den här rapporten undersöker statsvetarna Karl Magnus Johansson och Tapio Raunio vilket inflytande de stora Europapartierna har haft över konferensens agenda.
Under den ryska invasionen av Ukraina har länderna i EU enats bakom sanktioner mot angriparen och åtgärder till stöd för den angripne. Men kriget kommer också att få långsiktiga konsekvenser för det europeiska samarbetet, enligt Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. Försvars-, energi- och ekonomisk politik är exempel på områden där EU sannolikt kommer att få en större roll.