EU behöver navigera mellan svåra målkonflikter för att unionens AI-reglering ska bli framgångsrik. I denna Europapolitiska analys undersöker statsvetarna Magnus Lundgren och Jonas Tallberg vilken inställning icke-statliga aktörer har i fråga om artificiell intelligens och dess reglering.
Det har blivit vanligare att stater och företag stäms för att de inte fullgör sina klimaträttsliga skyldigheter. Dessa domstolsprocesser har potential att påverka klimatarbetet inom EU och definierar mänskliga rättigheter på området. Det skriver Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet.
Med talangpartnerskap vill EU-kommissionen lösa bristen på utbildad arbetskraft i EU och bygga migrationssamarbeten med länder utanför unionen. I denna analys undersöker Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, talangpartnerskapens potential och nytta i Sverige och EU. Han menar att även om det inte är en helhetslösning är konceptet värt att satsa på.
Alltsedan partiet Lag och rättvisa (PiS) kom till makten i Polen år 2015 har EU framfört kritik om att landets demokrati urholkas. Utgången i valet den 15 oktober 2023 kan innebära att demokratin och rättsstaten stärks. Men vad krävs för att åtgärda rättsstatsproblemen i Polen? Och vilka frågor kan uppstå på EU-nivå? I detta perspektiv förklarar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, att Polens väg tillbaka inte kommer att vara enkel.
Svårtolkat, konjunkturförstärkande och orealistiskt. EU:s finanspolitiska regelverk har fått motta mycket kritik genom åren. I april 2023 presenterades ett reformförslag. Denna rapport beskriver problemen med regelverket och undersöker om förslaget möter de efterfrågade förändringarna.
Svenskarnas stöd för EU är rekordhögt. Det visar årets Europapolitiska analys om den svenska EU-opinionen. Nytt i årets analys är också att medborgarnas inställning till EU-budgetens storlek och ökad integration undersöks.
Rysslands invasion av Ukraina har under året som gått påverkat också EU:s befolkning – inte minst genom höjda energi- och matpriser. För att stävja dessa effekter har EU:s beslutsfattare använt en av EU:s ”krisartiklar” (nummer 122) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). I detta perspektiv ger Anna Wetter Ryde, forskare i juridik på Sieps, en bild av fjolårets krisåtgärder samt pekar på hur det demokratiska systemet påverkas när EU tillämpar artikeln.
Medlemsstater som inte följer EU-rätten kan tvingas betala böter om de döms i EU-domstolen. Men hur vanligt är det att domstolen utdömer böter, och hur bestäms beloppen? Markus Johansson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, reder ut förfarandet mot bakgrund av riskerna för bötesdomar mot Sverige.
Med en ny dom har EU-domstolen stärkt allmänhetens rätt till insyn i handlingar från ministerrådet, även när de utgör förberedelser för formella beslut. I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, vilka värden som står på spel när beslutsunderlag görs – och inte görs – tillgängliga för allmänheten.
Rysslands invasion av Ukraina har aktualiserat frågan om vilken hjälp Sverige skulle kunna räkna med från andra länder vid ett militärt angrepp. I denna Europapolitiska analys visar Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, att EU:s försvarsklausul till form och innehåll är mycket lik Natos motsvarande, men ändå inte tycks garantera samma stöd.