En stor del av de EU-medel som går till Sverige används av kommunerna. Eftersom stödet ofta kräver projektorganisering är effekterna inte bara finansiella utan även organisatoriska. Denna påverkan – bortom de direkta resultaten – granskas i en analys av Mats Fred, postdoktor i globala politiska studier.
Ett uppmärksammat förslag i den nya kommissionens ”gröna giv” är koldioxidtullar i EU. Till problemen hör att de är svåra att beräkna och kan ge upphov till motåtgärder. Det bör dock inte avhålla EU från att beskatta importvarors koldioxidavtryck. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.
Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa.
Att stärka partnerskapet med Europaparlamentet är en av prioriteringarna för Europeiska kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Ett förslag som har väckt frågor gäller parlamentets initiativrätt. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, reder ut vad det kan innebära i praktiken.
Portugals ekonomiska återhämtning och politiska stabilitet används ibland som argument för att överge åtstramningspolitiken och se över EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Även om den portugisiska ekonomin fortfarande har svagheter visar framgången att södra Europa rymmer stora variationer. Det framhåller Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och senior rådgivare vid Sieps.
Sedan 1990-talet har EU:s myndigheter blivit fler och fått mer att säga till om. Samtidigt har reglerna för kontroll och ansvar inte hållit jämna steg med den utvecklingen. Det skriver Ellen Vos, professor i EU-rätt vid universitetet i Maastricht.
Italien var ett av de medlemsländer som först kvalificerade sig för att införa euron. Landets erfarenheter av valutaunionen är dock blandade, och i dag finns det en skepsis mot föreslagna EMU-reformer. Det skriver Erik Jones vid Johns Hopkins School of Advanced International Studies, Bologna, och Nuffield College, Oxford.
Fredagen den 2 mars 2018 röstade det tyska socialdemokratiska partiet om förslaget till regeringsprogram. I den här analysen sammanfattar och kommenterar statsvetaren Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, hur den kommande tyska regeringen ställer sig i olika EU-politiska frågor.
Korruption är en utmaning för alla samhällen. En ny kartläggning visar att korruption och svag samhällsstyrning dessutom har nära koppling till de stora socioekonomiska skillnaderna mellan olika regioner i EU.
Medlemsstaterna bör få ökat finansiellt ansvar för EU:s jordbrukspolitik. Det kan dessutom väga upp intäktsminskningen efter brexit, menar professor Alan Matthews.