Tyskland går till val den 22 september, efter en valrörelse där EU har varit närmast en icke-fråga. Valkampanjen har i stället kretsat kring inrikespolitiska frågor som pensioner, lagstadgad minimilön och stöd till barnfamiljer.
Europaparlamentsvalen i maj 2014 kommer att vara de hittills viktigaste. Med den ökade makt som Lissabonfördraget har gett parlamentet kommer den nya majoriteten att fatta beslut om allt från reglering av den gemensamma marknaden till den fria rörligheten för personer, internationella handelsavtal, reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken, koldioxidskatter och så vidare.
Den grundläggande uppgiften för Europeiska rådet har varit att dra upp riktlinjerna för EU:s politik på lång sikt. Europeiska rådets inflytande har dock gradvis ökat.
Fyra år har gått sedan EU:s Östersjöstrategi (EUSBSR) antogs. Inför det årliga forum som äger rum i Vilnius i november 2013, presenterar Kristine Kern och Stefan Gänzle i den här publikationen sin analys av hur strategin har utvecklats.
Före utgången av 2013 måste alla kvarvarande restriktioner för den fria rörligheten för personer från Bulgarien och Rumänien vara avskaffade. Det har i flera EU-länder lett till en förnyad oro för ”social turism”.
Schengensamarbetet är ett av de främsta uttrycken för den europeiska integrationen. Det innebär att gränserna mellan medlemsländerna kan passeras utan kontroll, vilket i sin tur kräver ett stort mått av harmonisering och bygger på förtroende länderna emellan. Det skriver författaren till denna rapport, professor Steve Peers.
EU har det senaste decenniet inlett en rad åtgärder som syftar till att förebygga icke-smittsamma sjukdomar. Att med hjälp av regleringar försöka bromsa så kallade livsstilssjukdomar är dock inte okontroversiellt.
I fördraget om Europeiska unionen anges att EU i sina relationer med omvärlden ska försvara och främja unionens värden och intressen. Man ska också verka för ”strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga”.
När Sverige gick med i EU blev unionen också en del av den svenska statsförvaltningens vardag. Det är dock inte helt klart vilken roll och vilket ansvar svenska myndigheter har i EU-arbetet.
Utrikespolitik har alltid omgärdats av viss sekretess och EU:s utrikespolitik utgör därvidlag inget undantag. Av hänsyn till säkerhet och internationella förhandlingar som förs i all förtrolighet, hanterar utrikespolitiska aktörer som ministerrådet och utrikestjänsten (EEAS) frågan genom att ”hemligstämpla” dokument. Deirdre Curtin och Christina Eckes är professorer i EU-rätt.