Tillväxt har länge stått högt på den europeiska agendan, bland annat genom den så kallade Europa 2020-strategin och mer nyligen tillväxt- och sysselsättningspakten. Initiativen är många, men de leder inte nödvändigtvis till ökad tillväxt.
Energifrågan har alltid haft stor betydelse för den europeiska integrationen. Men EU:s gemensamma energipolitik – i synnerhet dess utrikespolitiska dimension – är av relativt sent datum.
Sveriges förmåga att snabbt och effektivt införa EU:s regler i svensk rätt har varierat genom åren. En relativt stor andel av klagomål på och rättsprocesser mot Sverige gäller just förseningar och andra brister i genomförande av EU-regler. Eftersom EU har skärpt sanktionsreglerna för länder som släpar efter kan det bli dyrt.
Trots att de roterande ordförandeskapen har förlorat i tyngd i och med Lissabonfördragets ikraftträdande, har det land som håller i ordförandeklubban i sex månader fortfarande en viktig roll. För Danmark, ordförandeland under den första halvan av 2012, har den pågående krisen i eurozonen inneburit stora utmaningar.
Cypern övertog det roterande EU-ordförandeskapet under pågående ekonomisk kris. Det har inneburit stora utmaningar, inte minst då Cypern självt har drabbats hårt av krisen och är föremål för åtstramningsåtgärder.
Den svenska förvaltningsmodellen – med fristående myndigheter och relativt litet regeringskansli – skiljer sig från den modell som gäller i de flesta andra EU-länder. Frågan om den svenska modellens lämplighet i ett EU-perspektiv har också diskuterats ända sedan Sverige blev EU-medlem.
De politiska konsekvenserna av eurokrisen är omfattande. Eurogruppens roll har stärkts samtidigt som avståndet mellan eurozonens medlemmar och övriga EU-länder har ökat.
Den nya ungerska grundlagen – som trädde i kraft i januari 2012 – har varit föremål för omfattande internationell kritik.
Valet i Grekland den 6 maj 2012 resulterade i ett starkt väljarstöd för andra partier än de som traditionellt har innehaft regeringsmakten.
På grund av kvardröjande problem med korruption i Bulgarien och Rumäninen införde EU Mekanismen för Samarbete och Verifikation (MSV). Syftet med denna mekanism är att påskynda reformer genom att unionen får inflytande över utvecklingen också efter det att ett land har blivit medlem.