Flera EU-länder har under det senaste decenniet vidtagit åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för äldre och därmed förlänga arbetslivet. Den här analysen belyser utveckling för äldre på arbetsmarknaden i åtta europeiska länder, däribland Sverige.
Cypern övertog det roterande EU-ordförandeskapet under pågående ekonomisk kris. Det har inneburit stora utmaningar, inte minst då Cypern självt har drabbats hårt av krisen och är föremål för åtstramningsåtgärder.
Sveriges förmåga att snabbt och effektivt införa EU:s regler i svensk rätt har varierat genom åren. En relativt stor andel av klagomål på och rättsprocesser mot Sverige gäller just förseningar och andra brister i genomförande av EU-regler. Eftersom EU har skärpt sanktionsreglerna för länder som släpar efter kan det bli dyrt.
Kan organiserade intressen föra EU närmare medborgarna? I den här rapporten undersöks frågan med utgångspunkt i den process som ledde fram till EU:s nya kemikalielagstiftning.
Samhällsstyrningens kvalitet varierar i Europa, såväl mellan som inom länder.
I slutet av förra året antog det ungerska parlamentet en ny medielag. Den möttes av kraftiga reaktioner och ansågs bland annat utgöra ett hot mot pressfriheten samt vara oförenlig med EU-rätten.
Är det möjligt att inom ramen för EU:s regler ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling? Kan man till exempel främja jämställdhet, integration av funktionshindrade och goda arbetsvillkor?
Lars Calmfors diskuterar hur styrkan i olika argument för och emot ett EMU-medlemskap förändrats övertiden. Från ett svenskt nyttoperspektiv finns det mer som talar för en anslutning idag än för tio år sedan.
Under 1990-talet uppkom en mängd kriser på livsmedelsområdet i Europa, bland annat galna ko-sjukan. Detta fick till följd att EU:s livsmedelspolitik genomgick en genomgripande översyn.
Denna analys beskriver hur maktförhållandena mellan EU:s institutioner påverkas av Lissabonfördraget