Denna analys beskriver hur maktförhållandena mellan EU:s institutioner påverkas av Lissabonfördraget
Rumänien blev medlem i EU 2007. Processen fram till fullt medlemskap är en stor prövning för ett ansökarland.
I utredningen beskrivs bakgrunden till, sammansättningen av samt arbetssättet i Europeiska konventet om Europas framtid.
Utredningen presenterades vid seminariet Konventet bakom kulisserna: om arbetsmetoden och förhandlingsspelet i Europeiska konventet och ingår i forskningsprojektet Strategi 2004.
Denna rapport har i huvudsak tre syften. För det första analyseras de förändringar för domstolarna som Nicefördraget banade väg för. I detta sammanhang berörs även vissa nyligen införda ändringar i domstolarnas rättegångsregler som syftar till att effektivisera rättegångsförfarandet.
I rapporten diskuteras dels förslaget att införliva EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna i ett framtida fördrag, dels förslaget att EU skall tillträda Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.
EU har växt fram som ett säkerhetspolitiskt projekt för att säkra fredliga relationer mellan Europas stater. Alltsedan bildandet av gemenskapen har det dock funnits EU-medlemsstater som strävat efter att gå vidare mot ett kollektivt försvar gentemot yttre fiender och hot.
Rapporten syftar till att beskriva framväxten av medlemsstaternas samarbete om flyktingpolitik och att analysera vad som befrämjat respektive hämmat detta samarbete.
I utredningen beskrivs bakgrunden till, sammansättningen av samt arbetssättet i det då pågående konventet. Fokus ligger på arbetsgruppernas rapporter och förslag.
Det så kallade framtidskonventet fick till uppgift att förbereda en regeringskonferens. Konventet kan ses som ett experiment och som något av en innovation. Det bryter mot tidigare förberedelser, och på ett markant sätt mot den traditionella "konferensdiplomatin".