När den globala konkurrensen ökar och internationella handelsregler försvagas har avsaknaden av en europeisk industripolitik blivit problematisk. Nu behöver EU få uttryckliga befogenheter för att kunna stärka europeiska företags konkurrenskraft globalt. Det skriver Jörgen Hettne, jurist specialiserad på EU-rätt och konkurrensrätt. (2020:1epa)

Portugals ekonomiska återhämtning och politiska stabilitet används ibland som argument för att överge åtstramningspolitiken och se över EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Även om den portugisiska ekonomin fortfarande har svagheter visar framgången att södra Europa rymmer stora variationer. Det framhåller Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och senior rådgivare vid Sieps. (December 2019)

Att stärka partnerskapet med Europaparlamentet är en av prioriteringarna för Europeiska kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Ett förslag som har väckt frågor gäller parlamentets initiativrätt. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, reder ut vad det kan innebära i praktiken. (December 2019)

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa. (2019:2op)

Ett uppmärksammat förslag i den nya kommissionens ”gröna giv” är koldioxidtullar i EU. Till problemen hör att de är svåra att beräkna och kan ge upphov till motåtgärder. Det bör dock inte avhålla EU från att beskatta importvarors koldioxidavtryck. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (November 2019)

En stor del av de EU-medel som går till Sverige används av kommunerna. Eftersom stödet ofta kräver projektorganisering är effekterna inte bara finansiella utan även organisatoriska. Denna påverkan – bortom de direkta resultaten – granskas i en analys av Mats Fred, postdoktor i globala politiska studier. (2019:13epa)

Stormakterna växer – både de politiska och de kommersiella. Det kräver många olika gensvar. Vad klarar enskilda stater själva, och var behövs det gemensamma insatser? Vad som var lagom 1995 är inte nödvändigtvis lagom 2020, skriver Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps. (Oktober 2019)

Medlemsstater utanför euroområdet kan ansluta sig till EU:s bankunion eller fortsätta att stå utanför. I den här rapporten ställer professor Thorsten Beck upp för- och motargument för Sveriges eventuella deltagande. (2019:2)

Inför EU-valet i maj 2019 talades det ofta om ett val mellan två visioner för unionens framtid. Utfallet visade däremot på spretighet och variationer mellan länderna. I den här analysen lyfter statsvetaren Magnus Blomgren fram valresultatets nyanser och diskuterar möjliga konsekvenser. (2019:12epa)

Ökat valdeltagande, intresse för EU:s framtid, större skillnader mellan samhällsgrupper. Dessa och fler utmärkande drag för 2019 års svenska EU-val diskuteras i en analys av statsvetaren Linda Berg. Sverige avviker både från det generella mönstret i Europa och från den dominerande teorin om väljarbeteenden. (2019:11epa)