Nationella domstolar i EU:s medlemsstater har en viktig roll i EU:s rätts- och domstolsordning. Inte minst kan de vända sig direkt till EU-domstolen med frågor om EU-rättens innebörd. Betyder det att nationella domstolar även har ett betydande inflytande på den europeiska rättsutvecklingen? Det diskuterades vid ett seminarium på Sieps den 8 juni.
Dialogen mellan nationella domstolar i EU:s medlemsländer och EU-domstolen, förhandsavgörandeprocessen, är en central aspekt av EU-rättens institutionella uppbyggd. I samband med att en nationell domstol begär ett förhandsavgörande kan den också tillkännage sin egen syn och de argument som den anser är betydelsefulla för det aktuella målet.
Vid detta seminarium presenterade Anna Wallerman Ghavanini, lektor i processrätt och docent i EU-rätt vid Göteborgs universitet, sin analys om i vilken utsträckning nationella domstolar utnyttjar den möjligheten, vilken typ av argumentation de använder och i vilken mån EU-domstolen tar intryck av argumenten. Utifrån sin empiriska studie drog hon slutsatser om de nationella domstolarna verkligen kan utöva inflytande över rättsutvecklingen inom EU och få gehör för sina argument i den aktuella rättsfrågan.
Analysen diskuterades sedan av Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet, och Thomas Bull, justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen. De gav också perspektiv på innebörden av förhandsavgörandeprocessen och på de svenska domstolarnas förhållningssätt till processen.
Klicka här för att läsa mer om och ladda ned Anna Wallerman Ghavaninis Europapolitiska analys.
