Vilken roll spelar rådsordförandeskapet i EU:s institutionella system? Frankrike har en ambitiös plan för sitt halvår på posten, och Sverige förbereder sitt ordförandeskap som infaller under första halvåret 2023. Vid detta webbinarium diskuteras det roterande ordförandeskapets inflytande över Europapolitikens riktning.
Webinar 2 February: What are the powers of the rotating Presidency? What can we expect from France’s Presidency? from Sieps on Vimeo.
Den 1 januari 2022 inledde Frankrike sitt halvårslånga innehav av det roterande ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Därmed befinner sig landet i centrum för EU:s beslutsfattande, även om Lissabonfördraget har förändrat EU:s institutionella struktur och maktbalans. Frankrike, Tjeckien och Sverige ingår i den trio som i tur och ordning innehar ordförandeskapet under 2022 och första halvan av 2023.
Under detta webbinarium diskuterades ordförandeskapets roll i EU:s institutionella system. Samtalet kretsade kring vad man kan förvänta sig under halvårsperioden: Frankrike försöker sätta sin prägel på EU:s agenda under ordförandeskapet och har publicerat ett ambitiöst program, samtidigt som Sverige förbereder sitt halvår på posten. Lissabonfördraget har gjort rådsordföranden mindre synlig, men rollen ger ändå inflytande över Europapolitikens riktning. Webbinariet tog upp vilka möjligheter och begränsningar detta har medfört.
Under webbinariet presenterade Olivier Rozenberg, docent vid Sciences Po i Paris, och Austė Vaznonytė, affilierad forskare i statsvetenskap vid Ghents universitet, sina Europapolitiska analyser i ämnet.
