Medlemsstater utanför euroområdet kan ansluta sig till EU:s bankunion eller fortsätta att stå utanför. I den här rapporten ställer professor Thorsten Beck upp för- och motargument för Sveriges eventuella deltagande.
Ökat valdeltagande, intresse för EU:s framtid, större skillnader mellan samhällsgrupper. Dessa och fler utmärkande drag för 2019 års svenska EU-val diskuteras i en analys av statsvetaren Linda Berg. Sverige avviker både från det generella mönstret i Europa och från den dominerande teorin om väljarbeteenden.
Inför EU-valet i maj 2019 talades det ofta om ett val mellan två visioner för unionens framtid. Utfallet visade däremot på spretighet och variationer mellan länderna. I den här analysen lyfter statsvetaren Magnus Blomgren fram valresultatets nyanser och diskuterar möjliga konsekvenser.
Går det att förena nationell skattepolitik med global rörlighet för kapital, arbetskraft och konsumtion? Med stöd av argument för och emot skattepolitiskt samarbete diskuterar nationalekonomen Åsa Hansson vilken samordning som lämpar sig för EU-nivån.
Lissabonfördraget förändrade processen för att välja ny ordförande för Europeiska kommissionen. Modellen med toppkandidater för partigrupperna är dock föremål får både institutionella och politiska strider. Men oavsett utgång efter EU-valet 2019 är det inte sannolikt att en genuint europeisk arena för politisk konkurrens etableras inom en snar framtid, enligt Göran von Sydow, Sieps direktör.
EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad. Författaren Jan Darpö är professor i miljörätt.
EU-rätten förändrar inte kommunernas självstyre men kan påverka deras uppgifter och politiska handlingsutrymme. Kunskap om regelverket är således en förutsättning för att kommunerna ska kunna ta tillvara sina intressen. Det skriver Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.
Idén om en ”politisk” europeisk kommission har präglat den gångna mandatperioden. I praktiken visade sig ambitionen svår att genomföra, men rollen som en politiskt oberoende institution är inte längre ett alternativ. Det skriver Mark Dawson, professor i EU-rätt vid Hertie School of Governance i Berlin.
Upphovet till debatten om EU:s framtid är de många utmaningar som unionen behöver tackla: globalisering, farhågor kring säkerheten, populismens framväxt, den tekniska utvecklingen, brexit. En underliggande framtidsfråga handlar om legitimitet och demokrati. I en antologi framtagen i samarbete med Utrikespolitiska Institutet bidrar Christopher J. Bickerton, Ulrike Guérot, Ivan Krastev, Almut Möller och Frank Schimmelfennig med sina perspektiv på EU:s framtidsfrågor.
Den 28 april går Spanien till val för fjärde gången på åtta år. Som många andra EU-länder utmanas landet av polarisering och ett splittrat partisystem. Jakob Lewander, utredare i statsvetenskap vid Sieps, sätter det spanska nyvalet i ett europeiskt perspektiv.