Mycket står på spel när Tyskland håller nyval 23 februari 2025. För EU har både inrikespolitiken och Europapolitiken i unionens mest folkrika land stor betydelse. Valentin Kreilinger (Sieps) analyserar vad partiernas ställningstaganden, de möjliga koalitionerna och de kommande vägvalen innebär för Europa.
EU:s utvidgning kommer att få konsekvenser för var utländska investeringar görs. Colin Wren (Newcastle University) undersöker tidigare utvidgningar och drar slutsatser om de kommande: vilka länder blir mest attraktiva att investera i när EU växer?
Förra året vände sig Danmark och Sverige till EU-domstolen för att få direktivet om minimilöner ogiltigförklarat – och nu får de medhåll från generaladvokaten. En del talar dock för att domstolen drar en annan slutsats. Det menar Joakim Zander, lektor vid institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet och forskare i juridik vid Sieps.
EU:s ledare har hävdat att utvidgningen är en investering ”i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd”. Men för att en sådan investering ska löna sig måste löftet om EU-medlemskap vara trovärdigt, skriver Christophe Hillion (professor, Universitetet i Oslo och College of Europe).
Säkerhet och försvar står högt på EU:s agenda för den nya mandatperioden. Katarina Engberg analyserar de initiativ inom EU som pekar mot ett totalförsvar och de utmaningar och möjligheter som detta medför.
Kan EU inrymma en större politisk och kulturell mångfald efter en ny utvidgningsomgång? I detta bidrag granskar Saskia Hollander (Senior Research Fellow vid Clingendael) hur EU:s utvidgning påverkar EU:s förmåga att upprätthålla demokratin och rättsstatsprincipen och att sprida kärnvärden inom sina gränser.
De öst- och centraleuropeiska länder som gått med i EU under 2000-talet har haft god ekonomisk tillväxt tack vare medlemskapet. I denna Europapolitiska analys undersöker Mariusz Próchniak och Ryszard Rapacki, professorer i nationalekonomi, vad som krävs för att framtida EU-medlemskap ska gynna nuvarande kandidatländer på samma sätt.
EU har länge försökt men hittills inte lyckats förhindra systematiska överträdelser av rättsstatsprincipen i medlemsstaterna. I denna analys argumenterar Katalin Cseres för att EU:s konkurrensrätt bör användas mer aktivt som en del av rättsstatens verktygslåda.
Efter långdragna förhandlingar lyckades EU våren 2024 att enas om en stor reform av det gemensamma europeiska asylsystemet. Bernd Parusel, migrationsexpert och statsvetare vid Sieps, analyserar hur EU:s asylpolitik kommer att förändras och vilka konsekvenser reformen kan tänkas få.
Med det osäkra omvärldsläget har relationen mellan Europa och USA blivit viktigare än någonsin. Samtidigt är den stadd i förändring. Inför det amerikanska presidentvalet analyserar Marianne Riddervold den transatlantiska länken och diskuterar möjliga vägval för Europa.