Oavsett om man ser globala obalanser som en avgörande faktor, en av flera orsaker eller en bisak har finanskrisen åter satt företeelsen på den politiska dagordningen.
Utmaningarna för EU:s nuvarande ordförandeland Spanien har varit flera.
Ordförandelandet Belgien har haft ett antal utmaningar att hantera, däribland att nå en överenskommelse om nya initiativ inom det ekonomisk-politiska området samt hantera den ekonomiska krisens fortsatta förlopp.
I Lissabonfördraget förbinder sig EU att skapa en europeisk "social marknadsekonomi" men den lagstiftning som krävs för att uppnå det målet är alltjämt beroende av kvalificerade majoriteter i Ministerrådet.
Debatten om en reformering av EU:s budget har hittills huvudsakligen handlat om hur unionens pengar används. Men en verklig reformering kräver också en seriös hantering av frågan om budgetens finansiering, hävdar författaren till en ny analys.
Arbetet med en reformering av lagstiftningen på området för finansiella tjänster i EU har pågått sedan slutet av 1990-talet och i denna analys ges en kortfattad historik över reformprocessen.
Föreställningen att papperslösa står utanför lagen är felaktig. Det är en av de slutsatser som redovisas i en ny Europapolitisk analys, med bidrag från sex forskare vid Lunds universitet.
Svenskarnas inställning till Europeiska unionen har alltsedan Sveriges medlemskap genomgått en kraftig förskjutning. Den senaste mätningen visar att det för första gången sedan 1995 föreligger ett majoritetsstöd för EU-medlemskapet; 51 procent för jämfört med 23 procent emot och 26 procent utan åsikt.
I oktober 2010 kom till slut Europeiska kommissionens meddelande om översynen av EU:s budget. Professor Iain Begg drar i sin analys slutsatsen att status quo även fortsättningsvis kommer att vara en dominerande faktor.
Genom Lissabonfördraget har den rättsliga grunden för den så kallade kommittologin ändrats.