EU-rätten har betydande påverkan på den regionala och lokala nivån i medlemsländerna. I takt med att lokala marknader öppnas för konkurrens, utvidgas EU-rättens omfattning och reglerna för konkurrens och statsstöd blir tillämpliga.

När marknader öppnas för konkurrens vidgas samtidigt EU-rättens tillämpningsområde. EU-rätten tillåter visserligen att andra hänsyn tas än fri konkurrens, men medlemsstaterna måste i så fall själva utnyttja det utrymme som finns.

Debatten om ett socialt Europa har pågått under lång tid men lett till blygsamma resultat. I Lissabonfördraget slås för första gången fast att EU är en social marknadsekonomi.

En genomgång av Lissabonfördragets viktigaste förändringar samt en belysning av problematiken kring dess ratificering i Sverige och övriga medlemsstater.

Vid Europeiska rådets möte den 23 juni 2007 antogs mandatet till reformfördrag. Det nya fördraget innebär ett nytt försök att ge EU nya verktyg för att ta sig an framtidens utmaningar.

I denna samlingsvolym behandlas den övergripande frågan "Vad hände(r) med den konstitutionella krisen i EU?" Ämnet berörs generellt av Carl Fredrik Bergström som framförallt behandlar frågan om EU:s demokratiska legitimitet i det nya perspektiv som öppnar sig efter misslyckandet med ratificeringen av det konstitutionella fördraget.

Under Europeiska unionens femtioåriga framväxt har förhållandet mellan EG-domstolen och medlemsstaternas nationella domstolar haft en avgörande betydelse och ständigt varit utsatt för diskussion och kritik. Det väckte därför stor uppmärksamhet när kommissionen inledde ett överträdelseärende rörande de svenska högsta domstolarnas obenägenhet att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen.

I rapporten "EU och svenska monopol - teori, verklighet och framtid" behandlas de svenska monopolens framtid i EU. Rapportförfattarna anser att en ny trend kan urskiljas i EG-domstolens rättspraxis där det finns en större förståelse för nationella marknadsregleringar om de är utformade på ett icke-diskriminerande sätt.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga beslutsnivå. Inom EU infördes principen genom Maastrichtfördraget, som trädde ikraft i november 1993.

Denna rapport har i huvudsak tre syften. För det första analyseras de förändringar för domstolarna som Nicefördraget banade väg för. I detta sammanhang berörs även vissa nyligen införda ändringar i domstolarnas rättegångsregler som syftar till att effektivisera rättegångsförfarandet.