I rapporten "The Role of the National Courts in the European Union: A Future Perspective" behandlas hur de nationella domstolarna i EU tillämpar EG-rätten. Enligt författaren befinner sig EU just i ett "konstitutionellt momentum". Även om det konstitutionella fördraget inte kommer att träda ikraft kommer det troligen att påverka rollen för de nationella domstolarna i unionen.

En kritisk aspekt av den allt fastare sammanslutning som EU representerar rör frågan om hur uppgifter och utgifter mellan EU och dess medlemsstater skall fördelas. Vad skall egentligen göras på europeisk nivå och vilka åtgärder bör även fortsättningsvis vara nationella och/eller regionala angelägenheter?

I rapporten "Gamla och nya lagstiftare - om EU och straffrätt" analyseras om det konstitutionella fördragets förändringar på det straffrättsliga området är så begränsade att fördraget skulle kunna ratificeras av Sverige utan en grundlagsändring, eller om förändringarna är så omfattande att det åtminstone krävs att beslutet fattas i den form som krävs för stiftande av grundlag.

I oktober 2004 undertecknade unionens regeringschefer ett fördrag om upprättandet av en konstitution för Europa. Detta konstitutionella fördrag skulle senast i november 2006 ha ratificerats i samtliga medlemsstater.

Rapporten tar upp nationalekonomisk forskning med relevans för förslaget till ett nytt konstitutionellt fördrag. Bland annat diskuteras de nya beslutsreglerna i ministerrådet, begränsningen av antalet ledamöter i EU-parlamentet och införandet av den utträdesklausul i det nya fördraget som reglerar via regler som skall tillämpas när en medlemsstat önskar utträda ur EU.

I rapporten "Ratificeringen av EU:s nya fördrag - vad händer om den misslyckas?" analyseras de rättsliga alternativ som står till buds vid en ratificeringskris.

I utredningen ges en översikt över kommissionens reformagenda såsom den presenterades i kommissionens vitbok om styrelseformer som antogs av kommissionen 2001.

Samlingsvolymen "En konstitution för Europa? Reflektioner" innehåller fem studier skrivna av svenska forskare. Dessa har getts fritt utrymme att diskutera EU:s fördrag om upprättande av en konstitution för Europa och fokusera på aspekter de själva bedömer som mest intressanta.

När ministerrådet och parlamentet ska stifta lagar genom medbeslutandeförfarandet, pågår en mängd mer eller mindre informella möten där många av de viktigaste besluten fattas, utan möjlighet till insyn för allmänheten.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga beslutsnivå. Inom EU infördes principen genom Maastrichtfördraget, som trädde ikraft i november 1993.