EU:s budget- och stödpaket från juli stärker EU:s finansiella förmåga men rubbar inte dominansen av de anslag som går i retur till de olika medlemsstaterna. Så länge som vetorätten består är det svårt att få fram resurser till gemensamma investeringar, skriver Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps.
Nöden har ingen lag, heter det. Men vad kan hända när statsapparater är fria att verka utanför de ordinarie lagarna? I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, skillnader mellan EU-ländernas nödlagar och hur de påverkar EU-samarbetet. En slutsats är att coronakrisen manar till ökad samsyn mellan medlemsstaterna om nödtillståndets karaktär.
Att Europarätten blev en del av svensk rätt 1995 har lett till genomgripande förändringar, främst för enskildas rättigheter. Utvecklingen har också stärkt domstolarnas roll och minskat lagstiftarnas inflytande. Det skriver forskarna Jane Reichel och Karin Åhman.
Eurokrisen var en av EU:s djupaste kriser som ledde till en väsentlig fördjupning av EU-samarbetet. Statsvetarna Lisa Dellmuth, Magnus Lundgren och Jonas Tallberg analyserar i denna rapport dynamiken bakom de omfattande euroreformerna samt diskuterar lärdomar för framtida reformer.
När EU satsar på att stärka sin konkurrenskraft hamnar den inre marknadens grundvalar i fokus. Är en mer offensiv industripolitik förenlig med fri och rättvis konkurrens? Frågan fördjupas i en antologi om rättsliga instrument som är centrala för EU:s inre marknad.
Svenska medborgare är fortsatt positiva till EU men stöder inte euron och mer gemensam utrikespolitik. Skillnaderna i synen på EU har också minskat mellan olika samhällsgrupper. Det framgår av årets analys av svensk EU-opinion (undersökningen genomfördes hösten 2019), som presenteras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder vid SOM-institutet.
I september 2015 antog FN:s medlemsländer de globala målen för hållbar utveckling – Agenda 2030. I den här översikten tecknar Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, en bild av utmaningarna och EU:s möjligheter att främja hållbarhetsmålen.
Den pågående pandemikrisen har skapat osäkerhet för den gröna given – EU-kommissionens ambitiösa plan för framsteg på miljö- och klimatområdet. Vad kan beslutsfattare göra om de vill att given ska ge resultat? Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, identifierar sex handlingsvägar.
Europeiska kommissionen har föreslagit att EU-medel ska kunna dras in om en medlemsstat bryter mot rättsstatens principer. I en analys av förslaget menar professorerna Armin von Bogdandy och Justyna Łacny att förslaget är välkommet men rättsligt osäkert. Indragna EU-medel kan också skada de medborgare som pengarna är till för.
Britternas EU-utträde medför kostnader – men de är små och mycket osäkra. Det framgår av 15 studier om kostnaderna för brexit som redovisas i en analys av Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.