Svenska myndigheter är fristående från regeringen. I denna Europapolitiska analys undersöker Henrik Wenander om detta förhållande också innebär att de uppfyller de krav på oberoende som EU-rätten ställer.
Efter att ha valts till EU-kommissionens ordförande 2019 förklarade Ursula von der Leyen att hon skulle leda en ”geopolitisk” kommission. I denna analys visar statsvetaren Calle Håkansson att denna ambition fick större genomslag än väntat. Utvecklingen under den gångna mandatperioden pekar dessutom på en fortsatt aktiv och strategisk EU-kommission.
Valet till Europaparlamentet i juni 2024 markerar startpunkten för en ny mandatperiod i EU-politiken. I denna Europapolitiska analys beskriver statsvetaren Valentin Kreilinger (Sieps) hur det kommer att gå till när de viktigaste institutionerna ska förnyas och centrala ledare utses för nästa femårsperiod, en tid som lär präglas av ekonomiska utmaningar, utvidgning och interna reformer.
Flera europeiska länder arbetar med idéer om att flytta mottagandet av asylsökande till andra stater. Genom avtal med Albanien respektive Rwanda har Italien och Storbritannien kommit längst. I detta perspektiv analyserar Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, vad diskussionen handlar om och varför ”externalisering” inte är en trovärdig strategi.
Statsvetarna Göran von Sydow och Valentin Kreilinger introducerar ett nytt SIEPS-forum om utvidgning och reformering av EU. I korta bidrag kommer framstående experter att diskutera centrala frågor som står på spel.
Utmaningarna med utvidgningen är stora, men kostnaderna för att inte utvidga är större. Professor Erik Jones pekar på vad europeiska beslutsfattare behöver ta hänsyn till när de åtar sig utvidgningen som en investering i fred, säkerhet och stabilitet.
Hur kan EU bli bättre på att stödja ”grönare” leveranskedjor? Ett sätt är att bygga starkare partnerskap med de låg- och medelinkomstländer där fabrikerna, jordbruken och de gröna råvarorna ofta är belägna. Det skriver Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps och expert på miljöpolitik.
EU behöver navigera mellan svåra målkonflikter för att unionens AI-reglering ska bli framgångsrik. I denna Europapolitiska analys undersöker statsvetarna Magnus Lundgren och Jonas Tallberg vilken inställning icke-statliga aktörer har i fråga om artificiell intelligens och dess reglering.
Det har blivit vanligare att stater och företag stäms för att de inte fullgör sina klimaträttsliga skyldigheter. Dessa domstolsprocesser har potential att påverka klimatarbetet inom EU och definierar mänskliga rättigheter på området. Det skriver Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet.
På EU-nivå förhandlas just nu ett förslag om att reglera användningen av hälsodata inom Europeiska unionen. I denna Europapolitiska analys granskar juristerna David Fåhraeus, Jane Reichel och Santa Slokenberga vad förslaget om ett ”europeiskt hälsodataområde” kan innebära för viktiga berörda parter: patienter, personal inom hälso- och sjukvården, privata företag och offentliga förvaltningar.