Europeiska kommissionens investeringsplan – den så kallade Juncker-planen – syftar till att främja investeringarna i EU. I denna Europapolitiska analys gör Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap, en genomgång av investeringsplanen som består av tre delar.
Den innevarande Europeiska kommissionen – under Jean-Claude Junckers ordförandeskap – har nu suttit halva mandatperioden. Sophia Russack, utredare vid tankesmedjan CEPS, granskar konsekvenserna av genomförda förändringar.
Hur påverkas egentligen Europeiska kommissionen av att Storbritannien lämnar EU? I den här Europapolitiska analysen diskuterar statsvetaren Michael Leigh vilken effekt brexit kan förväntas ha när det gäller EU-institutionen, såväl vad gäller policyutveckling som organisationsstruktur.
Vad innebär brexit för EU och hur påverkas Sverige? Sieps fick i november 2016 regeringens uppdrag att analysera hur EU:s institutioner och balansen mellan kvarvarande medlemsstater påverkas när Storbritannien lämnar unionen. I uppdraget ingick även att särskilt bedöma konsekvenserna för Sverige och vilka arbetsmetoder som bör användas för att säkerställa det svenska inflytandet i EU.
I oktober 2016 röstades Mariano Rajoy in som Spaniens regeringschef efter två val och tio månaders interimstyre. Utifrån en analys av den politiska situationen i landet diskuterar Santiago Pérez-Nievas och Irene Martín vad EU kan förvänta sig av det spanska politiska landskapet.
Den 31 mars 2017 presenterades den s.k. Spellicensutredningen.
Britternas utträde ur EU kommer sannolikt att bli en milstolpe i unionens historia. I denna analys fokuserar Narisong Huhe, Daniel Naurin och Robert Thomson på möjliga förändringar av förhandlingarna i ministerrådet.
Det är rimligt att anta att brexit kommer att starkt påverka både förhandlingarna och innehållet i EU:s nästa långtidsbudget, som börjar att gälla från 2021. Olika scenarier analyseras av Iain Begg, professor vid London School of Economics.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformerades 2013 för att bättre kunna möta utmaningar som klimatförändringar och en säker livsmedelsförsörjning.
En ny förhandlingsrunda om EU:s långtidsbudget är på väg att dra igång, i och med att innevarande fleråriga budgetramverk upphör att gälla efter 2020. Robert Kaiser och Heiko Prange-Gstöhl redogör för scenarier och förutsättningar för reformer.