Historiskt stora skillnader i inflationstakt mellan euroländerna och krav på kompensation för höga energipriser medför stora utmaningar för den ekonomiska politiken. Länder med högst inflationstakt behöver en betydligt mer restriktiv penningpolitik än ECB:s nuvarande, skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps. Finanspolitiken skulle kunna kompensera detta, men den utmanas av krav på energistöd. I andra länder skapar högre statlig skuldsättning ett svårt dilemma.
Vid årsskiftet tar Sverige över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Vilka frågor kan komma att ställa särskilda krav på det svenska ordförandeskapet? I en samlingsvolym beskriver 15 texter det aktuella läget på ett urval centrala områden. Författarna är alla verksamma vid Sieps.
Svenskarnas stöd för EU-medlemskapet är starkt, enligt 2021 års SOM-undersökning av svensk EU-opinion. Analysen lyfter fram ideologiska skiljelinjer i svenskarnas åsikter om EU, och visar att skepticismen har flyttat från vänster till höger under den tid Sverige varit medlem i unionen.
Kriget i Ukraina och flyktingströmmen till olika EU-länder har fått EU att mobilisera finansiella resurser av flera slag. I denna analys går Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, igenom EU:s olika finansieringskällor. Genomgången bekräftar att EU består av flera strukturer som kan agera mer eller mindre självständigt.
Förslag till EU-lagstiftning behandlas allt oftare genom triloger: informella trepartssamtal mellan EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet. I denna analys beskriver Jakob Lewander och Anna Wetter Ryde, utredare respektive forskare vid Sieps, hur triloger fungerar och vad de informella förhandlingarna innebär för demokratin.
Under de senaste åren har EU tagit nya initiativ till bättre krisberedskap. Omvärldshändelser som coronapandemin och Ukrainakriget accelererar utvecklingen. Målet är att skapa samhällssäkerhet inom ramen för en säkerhetsunion. Samtidigt pågår uppbyggandet av det svenska totalförsvaret. Denna europapolitiska analys belyser utvecklingen av EU:s krisberedskap och dess påverkan på svensk krisberedskap och civila försvar.
EU och unionens medlemsstater är tillsammans världens största biståndsgivare. Det handlar om stora pengar som ska lösa stora problem. I denna rapport undersöker Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, hur EU:s biståndspolitik är uppbyggd, vad som format den och vilka utmaningar den står inför i ett globalt system under omvandling.
EU har gått på offensiven i industripolitiken de senaste åren. Detta sedan europeiska företag blivit omsprungna av konkurrenter på den globala marknaden. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer sig tveksam till att satsningarna på halvledare och batterier kommer att lyckas.
Hur har Sverige påverkats av att vara med EU? Den frågan aktualiserade Sieps år 2020 när Sverige hade varit medlem i 25 år. Sedan dess har åtta rapporter publicerats som belyser konsekvenser av medlemskapet på områden där kunskap saknades. Som avslutning finns nu sammanfattningar av de åtta rapporterna sammanställda i en antologi.
Statsskulderna ökar inom EU. Coronapandemin har satt djupa spår i ländernas ekonomier och de offentliga utgifterna har ökat som följd. Många menar att ökad skuldsättning nu är nödvändig för att kunna göra offentliga investeringar för framtida tillväxt. Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, kartlägger EU-ländernas statsskulder, inventerar behovet av investeringar och undersöker hur synen på ökande skulder har förändrats i rådande lågräntemiljö.