Längre livslängd och fortsatt låga födelsetal bidrar till åldrande befolkningar i de flesta länder i Europa. Detta, i kombination med fortsatt relativt låga pensionsåldrar, sätter press på de offentliga finanserna.
Rapporten analyserar väljarbeteendet vid folkomröstningen om euron 2003. Skulle Sverige införa euron, den gemensamma europeiska valutan, eller behålla kronan, den nationella valutan? Valet stod mellan två alternativa växelkurssystem: antingen en permanent fast växelkurs genom att gå med i den europeiska valutaunionen eller en fritt flytande växelkurs för kronan genom att stå utanför den europeiska valutaunionen.
Första numret av Sieps European Policy Analysis behandlar regleringsfrågor inom telekommunikationsområdet.
Denna utredning är en del av en större undersökning av konstitutionella implikationer till följd av den straffrättsliga utvecklingen inom EG-rätten. Här ges en systematisk översikt av straffrättsutvecklingen i EU.
Europeiska rådet innehar en central ställning inom Europeiska unionen. Trots detta finns brister vad gäller forskning och systematisk kunskap om denna institution. Stats- och regeringschefernas möten präglas av sluten-het vilket gör empirisk forskning om hur maktresurser används och förhandlingar bedrivs är mycket svårt att genomföra.
Denna rapport analyser aktuella tendenser när det gäller beslutsprocesser i EU. I rapporten diskuteras orsakerna till och konsekvenserna av ”spelet” om valet av rättslig grund för ett lagstiftningsområde.
Internationella avtal är ett av Europeiska unionens huvudsakliga utrikespolitiska instrument. Användandet av internationella avtal har ökat under de senaste decennierna vilket resulterat i en komplex situation inte minst därför att avtalen ser olika ut i termer av grad av samarbete och integration samt att de spänner över en mängd olika sektorer.
Förhandlingarna om EU:s årliga utgifter tas beslut med kvalificerad majoritet. I rapporten undersöker professor Mika Widgrén förhållandet mellan Minister-rådets röstregler och EU:s budgettransfereringar genom att använda en så kallad “power politics model”.
Den så kallade grönboken från 2001 kan ses som det grundtext som sedan utgör grunden för diskussionen om CSR (Corporate Social Responsibility) i EU. Inom EU har sedan arbetet med CSR-frågor gått vidare och mynnat ut i 2006 års inrättande av partnerskap för tillväxt och sysselsättning med målet att göra Europa till ett kom-petenscentrum för företagens sociala ansvar.
Det är inte tillåtet för EU:s medlemsstater att ha skatteregler som verkar hindrande för den fria rörligheten. Utvecklingen i EG-domstolens rättspraxis medför att fler och fler svenska skatteregler kan ifrågasättas.