Utredningen presenterades vid seminariet Konventet bakom kulisserna: om arbetsmetoden och förhandlingsspelet i Europeiska konventet och ingår i forskningsprojektet Strategi 2004.
Rapporten behandlar de skillnader mellan EU och USA som blottades i samband med krisen om Irakkriget.
Syftet med den här rapporten är att identifiera några aspekter som är avgörande för att förklara den rättsliga statusen för EU:s fristående myndigheter samt att peka på vissa problem som borde adresseras då ett nytt konstitutionellt fördrag för unionen diskuteras.
Denna rapport har i huvudsak tre syften. För det första analyseras de förändringar för domstolarna som Nicefördraget banade väg för. I detta sammanhang berörs även vissa nyligen införda ändringar i domstolarnas rättegångsregler som syftar till att effektivisera rättegångsförfarandet.
Rapporten granskar de ekonomiska effekterna av institutionella val och hur beslutsreglerna i Europeiska unionen påverkar politiken avseende utgiftsnivåer och utgiftsstrukturer.
Denna studie ifrågasätter tre centrala antaganden som ligger bakom EU: s strukturpolitik och hävdar att de regionala skillnaderna i EU-15 är mycket mindre än de normalt uppges vara, att de strukturpolitiska åtgärderna har en mycket begränsad påverkan på konvergens, och att konvergens har en mycket begränsad inverkan på sammanhållningen. Tre alternativ till den nuvarande politiska ramen förtjänar allvarlig diskussion.
I rapporten diskuteras dels förslaget att införliva EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna i ett framtida fördrag, dels förslaget att EU skall tillträda Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.
Rapporten behandlar de reformer som föreslogs inom det europeiska konventet rörande de nationella parlamentens ställning och rättigheter med syftet att försöka utröna dess effekter.
EU har växt fram som ett säkerhetspolitiskt projekt för att säkra fredliga relationer mellan Europas stater. Alltsedan bildandet av gemenskapen har det dock funnits EU-medlemsstater som strävat efter att gå vidare mot ett kollektivt försvar gentemot yttre fiender och hot.
Bakgrunden till rapporten var den debatt som fördes i Sverige i samband med att kommissionen motsatt sig några uppmärksammade fusioner med svenska storföretag inblandade. De båda svenska och finländska statsministrarna samt framstående företagsledare riktade kritik mot kommissionens tillämpning av det konkurrensrättsliga regelverket.