Denna rapport ger en detaljerad beskrivning av hur det tyska ordförandeskapet är organiserat. Inledningsvis beskrivs Tysklands förhållande till EU genom historien, utvecklingen efter den tyska återföreningen, den allmänna opinionen om Europasamarbetet och de viktigaste aktörernas positioner.
Sieps årskonferens 2006 hölls på temat Why Europe? Possibilities and limits of European integration. Konferensen kom att handla om bland annat EU-samarbetets legitimitet, samarbetets framtida omfattning och inriktning samt besluts- och deltagandeformer.
Längre livslängd och fortsatt låga födelsetal bidrar till åldrande befolkningar i de flesta länder i Europa. Detta, i kombination med fortsatt relativt låga pensionsåldrar, sätter press på de offentliga finanserna.
Rapporten analyserar väljarbeteendet vid folkomröstningen om euron 2003. Skulle Sverige införa euron, den gemensamma europeiska valutan, eller behålla kronan, den nationella valutan? Valet stod mellan två alternativa växelkurssystem: antingen en permanent fast växelkurs genom att gå med i den europeiska valutaunionen eller en fritt flytande växelkurs för kronan genom att stå utanför den europeiska valutaunionen.
Första numret av Sieps European Policy Analysis behandlar regleringsfrågor inom telekommunikationsområdet.
Denna utredning är en del av en större undersökning av konstitutionella implikationer till följd av den straffrättsliga utvecklingen inom EG-rätten. Här ges en systematisk översikt av straffrättsutvecklingen i EU.
Europeiska rådet innehar en central ställning inom Europeiska unionen. Trots detta finns brister vad gäller forskning och systematisk kunskap om denna institution. Stats- och regeringschefernas möten präglas av sluten-het vilket gör empirisk forskning om hur maktresurser används och förhandlingar bedrivs är mycket svårt att genomföra.
I utredningen beskrivs bakgrunden till, sammansättningen av samt arbetssättet i Europeiska konventet om Europas framtid.
Utformningen av italiensk utrikespolitik har sedan länge dominerats av en avvägning mellan tre faktorer: de transatlantiska förbindelserna, relationerna med Medelhavsländerna samt Italiens plats i Europa. Den här rapporten undersöker om den italienska utrikespolitiken har förändrats mellan 2001, då Silvio Berlusconis center-högerregering tillträdde och hösten 2003, då Italien tog över ordförandeskapet i ministerrådet.
Syftet med rapporten är att undersöka hur utvidgningen av EU påverkar industriella strukturer och industrilokalisering. Fokus ligger framförallt på Sverige, men effekter på den europeiska nivån granskas också. Både handel och investeringsflöden kommer sannolikt att öka som en följd av utvidgningen.