Publikationer

Visar resultat för "EU:s lagstiftning i siffror"

Perspektiv

EU:s budget 2021–2027:
Vad får motkraften kosta?

Stormakterna växer – både de politiska och de kommersiella. Det kräver många olika gensvar. Vad klarar enskilda stater själva, och var behövs det gemensamma insatser? Vad som var lagom 1995 är inte nödvändigtvis lagom 2020, skriver Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps.

Daniel Tarschys Oktober 2019 Oktober 2019
Rapport

De svenska kommunerna i
EU:s konstitutionella system

EU-rätten förändrar inte kommunernas självstyre men kan påverka deras uppgifter och politiska handlingsutrymme. Kunskap om regelverket är således en förutsättning för att kommunerna ska kunna ta tillvara sina intressen. Det skriver Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.

Henrik Wenander Juni 2019 2019:1
Europapolitisk analys

Samarbete och inflytande
i EU:s ministerråd

Trots brexit och förhandlingar om ett fördjupat EMU har medlemsstaternas relativa inflytande i rådet inte förändrats nämnvärt. Med undantag för Storbritannien behåller länderna sina positioner och Sverige är fortsatt efterfrågat som samarbetspartner.

Markus Johansson, Rutger Lindahl, Daniel Naurin April 2019 2019:6epa
Europapolitisk analys

Solidaritet
i EU-rätten

Under de senaste årens kriser har solidaritet inom EU aktualiserats. Begreppet förekommer i en rad artiklar i EU-fördragen, men formuleringarna är vaga och ger främst uttryck för politisk vilja.

Anna Södersten April 2019 2019:5epa
OP

EU i
riksdagen

De nationella parlamenten fyller en viktig funktion i EU-samarbetet. I ett jämförande perspektiv har Sveriges riksdag utvecklat en stark roll. Mer offentlig debatt om EU-frågor skulle dock stärka demokratin.

Katrin Auel, Magnus Blomgren, Jörgen Hettne, Christer Karlsson, Nina Liljeqvist, Moa Mårtensson, Thomas Persson, Göran von Sydow, Anna Wetter Ryde Februari 2019 2019:1op
Europapolitisk analys

Ska riksdagen ha en mer aktiv dialog
med EU:s institutioner?

I ett europeiskt perspektiv deltar Sveriges riksdag aktivt i EU-samarbetet. Samtidigt har riksdagen hittills avstått från möjligheten att föra en politisk dialog med EU:s institutioner.

Jörgen Hettne Juni 2018 2018:6epa
Europapolitisk analys

Hur mycket opposition finns det
i svensk EU-politik?

Skarpa motsättningar eller avpolitisering? Bilden av svensk EU-politik är ofta motsägelsefull. Att det faktiskt finns en livaktig och sakfrågeinriktad opposition framgår av en analys av EU-nämnden. Frågan är dock om den når väljarna.

Christer Karlsson, Moa Mårtensson, Thomas Persson Maj 2018 2018:5epa
Rapport

Jämställdhet på lokal nivå?
En analys av andelen lokalt valda kvinnor inom EU:s medlemsstater

Trots positiva trender är det långt kvar till en jämn fördelning mellan kvinnor och män bland valda lokalpolitiker inom EU. Det skriver statsvetaren Aksel Sundström som presenterar lokala och regionala data för 27 av EU:s medlemsstater.

Aksel Sundström April 2018 2018:3
Europapolitisk analys

EU:s budget:
historia och framtid

Reformbehov mot svårförenliga positioner. Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, ger en överblick inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.

Jonas Eriksson April 2018 2018:4epa
Europapolitisk analys

EU-frågorna i
de tyska regeringsförhandlingarna

Fredagen den 2 mars 2018 röstade det tyska socialdemokratiska partiet om förslaget till regeringsprogram. I den här analysen sammanfattar och kommenterar statsvetaren Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, hur den kommande tyska regeringen ställer sig i olika EU-politiska frågor.

Daniel Tarschys Februari 2018 2018:2epa