Vilken roll kommer Tyskland att spela i ett geopolitiskt förändrat Europa? Katarina Engberg, säkerhetspolitisk expert, diskuterar tyska tankegångar med experter inom säkerhet och tysk politik. Tid: 11.00 - 12.15.

Tysk federal geopolitik genomgår just nu stora förändringar. På bordet ligger frågor såsom Tysklands militära hållning i Östeuropa och hur ytterligare åtta stater, däribland Ukraina, ska integreras i EU. I en ny publikation har den säkerhetspolitiska experten Katarina Engberg, genom intervjuer med politiker och tjänstemän, undersökt hur tankarna i Berlin går i dessa frågor. De slutsatser som tyska beslutsfattare drar får stor betydelse inte bara för Tyskland utan också för resten av Europa.

Väst har traditionellt kritiserat Tyskland för brist på handlingskraft. När Tyskland nu intar en starkare hållning i ett nytt geopolitiskt landskap är det sannolikt att även detta kommer att kritiseras.

Vilken politisk utveckling kan vi förvänta oss av Tyskland? Den 28 september tar sig en kunnig panel an en bred palett av relevanta frågor, och deltagare bjuds in att delta i diskussionen.

Läs publikationen här.

Anmäl dig till webbinariet här.

EU har gjort ett antal kostsamma åtaganden – gentemot Ukraina, att skapa en grön, digital framtid och att göra satsningar som respons på USA:s Inflation Reduction Act. Europeiska experter diskuterar var pengarna ska komma från.

EU:s ekonomiska muskler är ansträngda till bristningsgränsen. En högre inflation efter pandemin har drivit upp räntorna, vilket innebär att EU:s skuldsättning i samband med initiativet Next Generation EU har blivit dyrare än vad lagstiftarna ursprungligen hade planerat för. Till detta kommer att den ryska invasionen av Ukraina orsakar stora utgifter för unionen. En tredje utgift kommer av behovet att motverka konsekvenserna av USA:s Inflation Reduction Act (IRA). Sammanfattningsvis finns ett behov att fylla på EU:s kassakistor.

I juni 2023 lade EU-kommissionen fram två uppsättningar förslag; ett om en halvtidsöversyn av fleråriga budgetram och ett om nya intäktskällor – så kallade egna medel – till EU-budgeten. Som en del av överenskommelsen i Europeiska rådet 2020 om att inrätta Next Generation EU – särskilt faciliteten för återhämtning och resiliens på 750 miljarder euro – skulle kostnaderna för skulden hanteras med hjälp av nya egna medel.

Vid detta webbinarium analyserar och diskuterar vi förslagen utifrån deras respektive förtjänster och brister.

Anmäl dig till webbinariet här!

I mars hade Sveriges ordförandeskap i ministerrådet nått halvtid. Hur gick den första halvan av ordförandeskapet och vad definierar egentligen ett framgångsrikt ordförandeskap? Vilka perspektiv kan EU-forskningen bidra med? Det var ämnet för ett seminarium på Europahuset den 24 mars 2023.

SNES (Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap), EU-kommissionen och Sieps höll ett panelsamtal den 24 mars 13.30-15.00 på Europahuset för att belysa olika perspektiv kopplade till ordförandeskapet i halvtid.

 

           

Rysslands invasion av Ukraina har aktualiserat frågan om vilken hjälp Sverige kan räkna med från andra länder vid ett militärt angrepp. Ger EU:s försvarsklausul Sverige försvarsgarantier på samma sätt som Natos motsvarande klausul skulle kunna göra? Vad innebär det att fler av EU:s medlemmar blir medlemmar även i Nato? Detta är temat för ett seminarium den 8 mars 2023.

EU:s försvarsklausul har inte diskuterats så ingående förrän Ryssland inledde invasionen av Ukraina i februari 2022. Den handlar om kollektivt försvar och är mycket lika artikel 5 i Natofördraget. Men vad betyder EU:s försvarsklausul? Varför uppfattas den inte innehålla samma grad av förpliktelse som artikel 5 i Natofördraget? Sverige har tidigare på flera sätt förklarat sin solidaritet i händelse av militärt angrepp på andra EU-medlemsstater, men förhållandet till EU:s försvarsklausul har varit ambivalent. Hur kan det förstås? Och hur förändras synen på EU:s försvarsklausul när fler EU-medlemsstater blir Nato-medlemmar?

Anmäl dig till seminariet här!

Ladda ner Inger Österdahls Europapolitiska analys Försvarsklausulen i EU-fördraget – i ljuset av Sveriges ansökan om Natomedlemskap

Ett år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Vilka utmaningar innebär kriget för det svenska EU-ordförandeskapet och för EU på längre sikt? Det är ämnet för ett webbinarium den 23 februari, där Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson håller ett huvudanförande. Webbinariet anordnas av Sieps tillsammans med den Brysselbaserade tankesmedjan CEPS.

Kriget vid EU:s gräns har inneburit exceptionella utmaningar, men också ett oväntat enigt gensvar från EU. Under de kommande månaderna och åren kommer forstatt humanitärt, finansiellt och militärt stöd att vara akut nödvändigt, liksom stödinsatser för återuppbyggnaden av Ukraina. Kriget har också fört fram frågor om både utvidgningoch förddjupat samarbete i samtalet om EU:s framtid.

Det svenska ordförandeskapet har satt enigheten i hanteringen av den ryska aggressionen och till stöd för Ukraina högt på agendan. Men vilka utmaningar och hinder måste övervinnas?

Välkommen att ta del av detta webbinarium som anordnas av Sieps tillsammans med den Brysselbaserade tankesmedjan Centre for European policy studies, CEPS.