Kriget i Ukraina, ekonomisk instabilitet och en lång rad lagstiftningar i slutfas. Det har inte rått någon brist på utmaningar under det svenska EU-ordförandeskapet. Den 26 maj, när ordförandeskapet går mot sitt slut, kommer Sieps i samarbete med EPC att samla experter för en hybridpolitisk dialog.

Sverige tog över EU-ordförandeskapet i januari i år – nästan ett år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och i en avgörande tid för Europa. Sverige hade fyra prioriteringar, som delvis kändes igen från tidigare svenska ordförandeskap: säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och energiomställning samt demokratiska värden och rättsstatsprincipen.

Kriget i Ukraina och dess vittförgrenade konsekvenser har präglat mycket av arbetet. Men ordförandeskapet tvingades också hantera flera utmaningar parallellt, såsom energisäkerhet, ökande inflation, ekonomisk osäkerhet och en fullpackad lagstiftningsagenda. Vad har ordförandeskapet åstadkommit det senaste halvåret? Har man kunnat hantera frågor bortom krishanteringen? Och vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna för det kommande spanska ordförandeskapet? Bortom det hägrar också valet till Europaparlamentet 2024.

Denna hybridpolitiska dialog avslutar en serie aktiviteter som samlats under etiketten ”Project Presidency”, där Sieps har samarbetat med European Policy Center, EPC, för att diskutera politiska frågor under det svenska EU-ordförandeskapet.

Anmäl dig till seminariet här.

En av Sveriges prioriteringar under våren har varit den gröna omställningen och framför allt klimatpaketet Fit for 55 framhävs bland ordförandeskapets viktigaste framsteg. Hur gick det egentligen för dessa och resten av de gröna frågorna? Hur kommer det se ut framöver när vi går mot val till Europaparlamentet 2024?

Det turbulenta omvärldsläget har präglat det svenska ordförandeskapet, som ägt rum i en tid av parallella kriser. Samtidigt har Sverige behövt leda slutförhandlingar  kring många lagförslag innan val  till Europaparlamentet hålls våren 2024. Detta gäller inte minst de gröna frågorna, där en rad klimat- och miljörelaterade förslag har förhandlats både i ministerrådet och med Europaparlamentet. Vissa överenskommelser har kunnat nås, men på andra områden så som återställandet av natur, förpackningar och förpackningsavfall samt reglering av avgaser har det gått trögare. Vilka utmaningar har Sverige mött under våren? Hur har regeringen lyckats i sin ambition att leverera ett transparent och effektivt ordförandeskap vad gäller den gröna omställningen?

Dessa med flera perspektiv på de gröna frågorna under Sveriges ordförandeskap diskuteras av politiska företrädare och experter under en paneldebatt organiserad av Sieps, svenska institutet för Europapolitiska studier i samarbete med Statsvetenskapliga förbundet (Swepsa).

Diskussionen äger rum under ordförandeskapets allra sista dag, på plats i Almedalen.

EU:s krisberedskap utvidgas, från bekämpning av skogsbränder via skydd av kritisk infrastruktur till, nu senast, åtgärder för att hantera energikrisen. Vid ett seminarium den 19 oktober diskuterades frågan om hur detta påverkar Sverige.

EU-beslut påverkar Sveriges krisberedskap och skapar grundförmågor för det civila försvar som byggs upp. Seminariet belyser krisberedskapens olika delkomponenter och dess konsekvenser för Sverige samt diskuterar arbetsfördelningen mellan medlemsstaterna och kommissionen. Frågan ställs: varför finns ingen övergripande redogörelse för EU:s krisberedskap och dess påverkan på Sverige i svensk offentlig text? Behövs en särskild rapportering till riksdagen?

Ladda ned Katarina Engbergs Europapolitiska analys EU:s krisberedskap och dess betydelse för Sverige.

När kommissionen anser att en medlemsstat inte följer EU-lagstiftning kan den driva ett överträdelseärende mot landet i EU-domstolen. Vid ett seminarium den 12 oktober presenterade forskarna Markus Johansson och Olof Larsson nya rön om de strategier parterna använder i denna typ av mål.

Efterlevnaden av de gemensamma reglerna är en nyckel till att EU-samarbetet ger stora ekonomiska fördelar för unionens medborgare och företag. I EU-rätten finns dels tvingande principer som medlemsstaternas myndigheter måste följa, dels möjligheten för kommissionen att driva överträdelseärenden mot medlemsstater som inte följer EU-lagstiftningen. Kommissionen använder oftast överträdelseärendet mot medlemsstaterna i sista hand, det vill säga efter att först ha fört en dialog med medlemsstaterna om hur den påstådda överträdelsen kan korrigeras. I yttersta fall kan kommissionen vända sig till EU-domstolen för att där få svar på om medlemsländerna bryter mot EU-rätten. Men frågan är vem som vinner dessa överträdelsemål: är det alltid kommissionen eller finns det fall när medlemsstaterna lyckas vinna?

Vid ett Sieps-seminarium den 12 oktober presenterade Markus Johansson, forskare i statsvetenskap vid Sieps och Olof Larsson, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sin forskning som nyanserar bilden av hur kommissionen respektive medlemsstaterna lyckas i överträdelsemålen i EU-domstolen. Efter deras presentation diskuterades medlemsstaternas efterlevnad av EU-rätten i ett bredare perspektiv tillsammans med företrädare för Regeringskansliet, Kommerskollegium och Europeiska kommissionen. 

Sieps var med och arrangerade ett seminarium och nätverksträff i Europahuset om möjligheten till inflytande i EU:s beslutsprocesser, med fokus på delegerade akter och samråd.

Rådet och Europaparlamentet kan ge EU-kommissionen befogenhet att anta så kallade delegerade akter och genomförandeakter, även kallat följdlagstiftning. Syftet är att kommissionen snabbt ska kunna anpassa lagstiftning till en föränderlig värld. Under arbetet kan kommissionen inhämta råd och synpunkter. Delegerade akter träder i kraft om inte Rådet eller Europaparlamentet lägger in sitt veto. 

Hur fungerar detta i praktiken? Maria Strömvik  presenterade ny forskning som beskriver både hur användningen av delegerade akter utvecklats och hur samråden med expertgrupper sett ut under de senaste åren. 

En annan viktig fråga som togs upp är möjligheten till inflytande genom offentliga samråd. EU-kommissionen genomför kontinuerligt sådana som ett led i förberedningen av förslag till ny eller ändrad lagstiftning. 

Läs mer om seminariet på Europeiska kommissionens representation i Sveriges hemsida.