Vilken roll kommer Tyskland att spela i ett geopolitiskt förändrat Europa? Katarina Engberg, säkerhetspolitisk expert, diskuterar tyska tankegångar med experter inom säkerhet och tysk politik. Tid: 11.00 - 12.15.

Tysk federal geopolitik genomgår just nu stora förändringar. På bordet ligger frågor såsom Tysklands militära hållning i Östeuropa och hur ytterligare åtta stater, däribland Ukraina, ska integreras i EU. I en ny publikation har den säkerhetspolitiska experten Katarina Engberg, genom intervjuer med politiker och tjänstemän, undersökt hur tankarna i Berlin går i dessa frågor. De slutsatser som tyska beslutsfattare drar får stor betydelse inte bara för Tyskland utan också för resten av Europa.

Väst har traditionellt kritiserat Tyskland för brist på handlingskraft. När Tyskland nu intar en starkare hållning i ett nytt geopolitiskt landskap är det sannolikt att även detta kommer att kritiseras.

Vilken politisk utveckling kan vi förvänta oss av Tyskland? Den 28 september tar sig en kunnig panel an en bred palett av relevanta frågor, och deltagare bjuds in att delta i diskussionen.

Läs publikationen här.

Anmäl dig till webbinariet här.

EU har gjort ett antal kostsamma åtaganden – gentemot Ukraina, att skapa en grön, digital framtid och att göra satsningar som respons på USA:s Inflation Reduction Act. Europeiska experter diskuterar var pengarna ska komma från.

EU:s ekonomiska muskler är ansträngda till bristningsgränsen. En högre inflation efter pandemin har drivit upp räntorna, vilket innebär att EU:s skuldsättning i samband med initiativet Next Generation EU har blivit dyrare än vad lagstiftarna ursprungligen hade planerat för. Till detta kommer att den ryska invasionen av Ukraina orsakar stora utgifter för unionen. En tredje utgift kommer av behovet att motverka konsekvenserna av USA:s Inflation Reduction Act (IRA). Sammanfattningsvis finns ett behov att fylla på EU:s kassakistor.

I juni 2023 lade EU-kommissionen fram två uppsättningar förslag; ett om en halvtidsöversyn av fleråriga budgetram och ett om nya intäktskällor – så kallade egna medel – till EU-budgeten. Som en del av överenskommelsen i Europeiska rådet 2020 om att inrätta Next Generation EU – särskilt faciliteten för återhämtning och resiliens på 750 miljarder euro – skulle kostnaderna för skulden hanteras med hjälp av nya egna medel.

Vid detta webbinarium analyserar och diskuterar vi förslagen utifrån deras respektive förtjänster och brister.

Anmäl dig till webbinariet här!

Kriget i Ukraina, ekonomisk instabilitet och en lång rad lagstiftningar i slutfas. Det har inte rått någon brist på utmaningar under det svenska EU-ordförandeskapet. Den 26 juni, i slutfasen av ordförandeskapet, samlade Sieps i samarbete med EPC experter för en hybridpolitisk dialog.

 

Sverige tog över EU-ordförandeskapet i januari 2023 – nästan ett år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och i en avgörande tid för Europa. Sverige hade fyra prioriteringar, som delvis kändes igen från tidigare svenska ordförandeskap: säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och energiomställning samt demokratiska värden och rättsstatsprincipen.

Kriget i Ukraina och dess vittförgrenade konsekvenser har präglat mycket av arbetet. Men ordförandeskapet tvingades också hantera flera utmaningar parallellt, såsom energisäkerhet, ökande inflation, ekonomisk osäkerhet och en fullpackad lagstiftningsagenda. Vad har ordförandeskapet åstadkommit det senaste halvåret? Har man kunnat hantera frågor bortom krishanteringen? Och vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna för det kommande spanska ordförandeskapet? Bortom det hägrar också valet till Europaparlamentet 2024.

Denna hybridpolitiska dialog avslutade en serie aktiviteter som samlats under etiketten ”Project Presidency”, där Sieps har samarbetat med European Policy Center, EPC, för att diskutera politiska frågor under det svenska EU-ordförandeskapet.

 

Global hälsa har varit en prioritet för det svenska EU-ordförandeskapet. Tillsammans med Utrikesdepartementet och Socialdepartementet bjöd Sieps in svenska aktörer inom global hälsa för att diskutera EU:s nya strategi och vägen framåt.

Som ordförande har Sverige lett arbetet med att politiskt hantera EU:s nya strategi för global hälsa i ministerrådet i syfte att lägga fast en ambitionshöjning och en ny agenda för global hälsa. Tillsammans med svenska aktörer inom global hälsa bjöd Sieps och Regeringskansliet in till ett aktörsmöte för att diskutera strategin och hur arbetat kan tas vidare framöver. Louise Bengtsson, forskare på Sieps, deltog med en presentation som belyste strategins institutionella kontext och förutsättningar för implementering.  

Vilken roll kan de europeiska partifamiljerna spela för Ukrainas demokratisering, EU-medlemskap och relaterade reformprocesser? Under ett webbinarium den 31 maj presenterades en färsk analys som kommenteras av ledande röster från såväl EU som Ukraina.

De europeiska partifamiljerna har sedan en längre tid tillbaka samarbeten med partier i EU:s grannskap, så även i Ukraina. Vilken roll kan dessa kontakter mellan partifamiljerna och deras ukrainska partners spela för landets väg mot demokratisering, EU-medlemskap och relaterade reformprocesser? Det diskuterades med ledande experter och politiker från EU såväl som Ukraina under ett webbinarium den 31 maj.