Inom ramen för Europaforum 2020 den 27 november håller Sieps två webbinarier tillsammans med EU-kommissionens och Europaparlamentets kontor i Sverige. Det första om EU:s mål att bli klimatneutralt senast år 2050 och det andra om EU:s budget och rättsstatsprincipen.

13:00–13:45 Klimatneutralitet 2050 – hur når vi dit?

EU har beslutat att bli världens första klimatneutrala kontinent senast år 2050, med ambitiösa delmål till 2030. Samtidigt befinner vi oss mitt i en pandemi och en ekonomisk kris. Hur kan vi nå klimatneutralitet och vilka utmaningar finns på vägen? Kan återhämtningen av ekonomin efter corona faktiskt gynna klimatet? Och hur kan vi säkerställa att den gröna omställningen blir socialt rättvis?

I panelen: från Sieps medverkar Mats Engström, senior rådgivare, tillsammans med Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige och Europaparlamentarikerna Jessica Polfjärd (M) och Jytte Guteland (S). 

14.00–14.45 EU:s budget + rättsstatsprincipen = sant?

Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för 2021–2027, återhämtningsfonden och rättsstatsprincipen har varit mer invecklade och infekterade än tidigare. Dragkampen har handlat om hur budgeten ska kopplas till respekten för rättsstatsprincipen och hur mycket pengar som ska gå till de så kallade 15 flaggskeppsprogrammen som rör klimat, digital omställning, hälsa, ungdomar, kultur, infrastruktur, forskning och gränsförvaltning. Vi kommer även att diskutera hur pengarna i återhämtningsfonden ska fördelas och hur granskningen av utbetalda medel ska ske? Hinner allt detta komma på plats i tid?

I panelen: från Sieps medverkar Anna Södersten, forskare i juridik och Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi, tillsammans med Europaparlamentarikerna Jakop Dalunde (MP) och Jessica Stegrud (SD).

 

Det krävs ingen anmälan för att delta, men registrera dig gärna här för att få uppdateringar och en påminnelse när det är dags.

Seminarierna är en del av Europaforum Hässleholm 2020 som arrangeras av Hässleholms kommun i samarbete med Centrum för Europaforskning, Lunds universitet, EU-kommissionen i Sverige, Europaparlamentets kontor i Sverige, Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) och Europa Direkt Hässleholm. Hela programmet finns på Europaforum Hässleholm.

När Sverige gick med i EU år 1995 var kemikaliekontrollen en prioriterad miljöfråga. Samtidigt fanns en oro för sänkta skyddsnivåer. Vid ett webbinarium den 2 december presenteras och diskuteras en ny rapport om EU-medlemskapets effekter på kontrollen av kemikalier i Sverige. Webbinariet är ett samarbete med Kemikalieinspektionen och i panelsamtalen deltar bland andra tidigare miljöministern och EU-parlamentarikern Lena Ek, tidigare utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström samt Björn Hansen, direktör vid EU:s kemikaliemyndighet.

När Sverige gick med i EU år 1995 tillhörde kemikaliekontrollen de prioriterade miljöfrågorna. Samtidigt fanns det farhågor om sänkta skyddsnivåer på grund av anpassning till EU:s regelverk. Hur har det gått och vilka lärdomar kan vi dra inför de kommande åren?

Det är ämnet för en ny studie som Sieps har tagit fram och som presenteras på ett webbinarium onsdagen den 2 december kl. 13–16.

Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, presenterar först sin rapport, "Sverige, EU-medlemskapet och kontrollen av farliga kemikalier".

Därefter följer två panelsamtal, det första om vad som skett under de 25 årens medlemskap, det andra om lärdomar inför framtiden. I panelsamtalen deltar bland andra tidigare miljöministern och EU-parlamentarikern Lena Ek, tidigare utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström och chefen för EU:s kemikaliemyndighet Björn Hansen.

Göran von Sydow, direktör för Sieps, och Per Ängquist, generaldirektör för Kemikalieinspektionen, medverkar och modererar även paneldiskussionerna.

Ämnet är särskilt aktuellt genom den nya kemikaliestrategi som Europeiska kommissionen lade fram 14 oktober.

Webbinariet, som webbsänds, är ett samarbete mellan Sieps och Kemikalieinspektionen.

Mer information kommer inom kort.

Det är nu 20 år sedan EU:s rättighetsstadga antogs vid Europiska toppmötet i Nice. Den var inte rättsligt bindande utan ansågs utgöra en politisk förklaring. Först nio år senare, då Lissabonfördraget trädde i kraft, blev den rättsligt bindande. Vad ville man åstadkomma med upprättandet av stadgan? Och vad har stadgan egentligen inneburit för rättighetsskyddet, för EU i stort och för medlemsstaterna?

Det är ämnet för två nya studier som Sieps har tagit fram och som presenteras vid ett webbinarium den 7 december kl. 14–15.15.

Så tar du del av webbinariet

På grund av Folkhälsomyndighetens restriktioner arrangeras webbinariet utan publik på plats. Du kommer att kunna ta del av det på Sieps webbplats. Ingen föranmälan krävs.

År 2020 har Sverige varit medlem av EU i 25 år. Ta del av ett heldagsseminarium där studier om effekterna på olika områden presenteras. Seminariet spelades in den 2 oktober och alla programdelar kan ses separat.

Program

Introduktion

• Sieps direktör, Göran von Sydow, introducerar seminariet.

• Öppningsanförande av EU-minister Hans Dahlgren.

Systemeffekter del 1:

• Tjugofem år av gemenskap – statsförvaltningen och Europeiska unionen
  Bengt Jacobsson, professor i företagsekonomi, Södertörns högskola.

  Göran Sundström, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet.

  Kommentar av Ingvar Mattson, riksdagsdirektör.

Systemeffekter del 2:

• Tjugofem år av Europarätt i Sverige
  Jane Reichel, professor i juridik, Stockholms universitet.

  Karin Åhman, universitetslektor i statsrätt, Stockholms universitet.

  Kommentar av Helena Jäderblom, ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

• Förhandsavgöranden från EU-domstolen i ett 25-årsperspektiv
  Ulf Bernitz, professor i juridik, Stockholms universitet.

  Kommentar av Jörgen Hettne, professor i juridik, Lunds universitet.

Moderator: Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.

Politikområden del 1:

• 25 år med utstationering av arbetstagare till och från Sverige
  Erik Sjödin, docent i civilrätt, Stockholms universitet.

  Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet.

  Kommentar av Samuel Engblom, samhällspolitisk chef vid TCO.

Politikområden del 2:

• Sverige i EU efter 25 år – jordbruket och livsmedelsindustrin
  Ewa Rabinowicz, professor emerita i jordbruksekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet.
  Kommentar av Eva Sjögren, chef för Statsrådsberedningens EU-kansli.

• Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020
  Håkan Eggert, docent i nationalekonomi, Göteborgs universitet.

  David Langlet, professor i havsförvaltningsrätt, Göteborgs universitet.

  Kommentar av Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten.

Moderator: Annika Ström Melin, journalist, författare och ledamot i Sieps insynsråd.

Den 16 september höll Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första tal om tillståndet i unionen. Bland nyheterna fanns höjda ambitioner på klimat- och hälsoområdet, och omvärldsläget fick stort utrymme. När det gäller EU:s roll i världen har strategisk autonomi blivit ett modeord men nämndes inte i talet. Vad står det för egentligen? Och vad säger talet om tillståndet i unionen? Diskussion med Annika Ström Melin, Björn Fägersten och Göran von Sydow.

Den 16 september höll Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första tal om tillståndet i unionen. Talet blev en lång redogörelse för alla de politiska frågor som står på unionens dagordning. Tre områden som kommissionen prioriterar är klimatet, digitalisering och ekonomisk återhämtning. En höjning av klimatambitionerna var också en av de främsta nyheterna i talet.

I pandemins spår har även hälsoområdet seglat upp som ett område där kommissionen gärna ser ett fördjupat europeiskt samarbete och en översyn av befogenhetsfördelningen. Rättsstatsprincipen fortsätter att vara en konfliktfråga, och efter talet riktades kritik mot alltför lama ordalag om vikten av denna princip.

På EU:s dagordning står även frågor som rör omvärldsläget, inte minst relationerna till Kina, Ryssland och USA, som också fick stort utrymme i talet.

En diskussionsfråga handlar om att gå från enhällighet till kvalificerad majoritet i vissa utrikesfrågor. Den frågan har fått uppmärksamhet under den senaste veckan, då Cypern som enda land motsätter sig sanktioner mot Belarus innan EU agerar i konflikten med Turkiet. Vetorätten kan anses stå i strid med ”strategisk autonomi”, som blivit ett modeord under senare år. Men vad står det för egentligen?

I ett poddsamtal diskuterar Sieps direktör Göran von Sydow dessa frågor tillsammans med Annika Ström Melin och Björn Fägersten.

Lyssna på samtalet (45 min)

Från vänster: Annika Ström Melin, Göran von Sydow och Björn Fägersten.

Under sommaren har spänningarna mellan Turkiet och Grekland skärpts och den militära beredskapen ökat. Positionerna är i dagsläget oförenliga och EU dras oundvikligen in i konflikten, som berör både medlemsstater i EU och unionens roll i närområdet. Sieps har bjudit in experter för att diskutera krisen.

Spänningarna mellan Turkiet och Grekland har intensifierats under sommaren med militär eskalering som följd. Frankrike har uttryckt sitt fulla stöd för Greklands suveränitet och skickat franska marinfartyg som avskräckning mot turkiska krigsfartyg. Europeiska rådet har också visat öppenhet för alla alternativ, däribland sanktioner, inför toppmötet den 24 september och manar Turkiet att komma till förhandlingsbordet.

Positionerna är i dagsläget oförenliga. Problemets kärna finns i hur Medelhavets ekonomiska zoner och tillgången till gasfyndigheter är uppdelade. Greklands maritima anspråk – i enlighet med gällande internationell rätt – ger Turkiet mycket begränsat manöverutrymme. Konflikten berör också ett större antal länder i regionen. Nato har involverats men fortfarande på ett passivt plan, trots att konflikten omfattar två allierade stater.

EU dras oundvikligen in i konflikten. Med hänsyn till Turkiets nära samarbete med EU på migrationsområdet och den förändrade geopolitiska dynamiken i området sätts unionens kapacitet som stabiliserande kraft på prov.

Lyssna på samtalet (35 min)

Från vänster: Niklas Bremberg, Jakob Lewander, Paul T. Levin och Katarina Engberg.