Sieps är med och arrangerar ett seminarium och nätverksträff i Europahuset om möjligheten till inflytande i EU:s beslutsprocesser, med fokus på delegerade akter och samråd.

Rådet och Europaparlamentet kan ge EU-kommissionen befogenhet att anta så kallade delegerade akter och genomförandeakter, även kallat följdlagstiftning. Syftet är att kommissionen snabbt ska kunna anpassa lagstiftning till en föränderlig värld. Under arbetet kan kommissionen inhämta råd och synpunkter. Delegerade akter träder i kraft om inte Rådet eller Europaparlamentet lägger in sitt veto. 

Hur fungerar detta i praktiken? Maria Strömvik  presenterar ny forskning som beskriver både hur användningen av delegerade akter utvecklats och hur samråden med expertgrupper sett ut under de senaste åren. 

En annan viktig fråga som kommer att beröras är möjligheten till inflytande genom offentliga samråd. EU-kommissionen genomför kontinuerligt sådana som ett led i förberedningen av förslag till ny eller ändrad lagstiftning. 

Läs mer om seminariet på Europeiska kommissionens representation i Sveriges hemsida.

När kommissionen anser att en medlemsstat inte följer EU-lagstiftning kan den driva ett överträdelseärende mot landet i EU-domstolen. Vid ett seminarium den 12 oktober presenterar forskarna Markus Johansson och Olof Larsson nya rön om de strategier parterna använder i denna typ av mål.

Efterlevnaden av de gemensamma reglerna är en nyckel till att EU-samarbetet ger stora ekonomiska fördelar för unionens medborgare och företag. I EU-rätten finns dels tvingande principer som medlemsstaternas myndigheter måste följa, dels möjligheten för kommissionen att driva överträdelseärenden mot medlemsstater som inte följer EU-lagstiftningen. Kommissionen använder oftast överträdelseärendet mot medlemsstaterna i sista hand, det vill säga efter att först ha fört en dialog med medlemsstaterna om hur den påstådda överträdelsen kan korrigeras. I yttersta fall kan kommissionen vända sig till EU-domstolen för att där få svar på om medlemsländerna bryter mot EU-rätten. Men frågan är vem som vinner dessa överträdelsemål: är det alltid kommissionen eller finns det fall när medlemsstaterna lyckas vinna?

Vid ett Sieps-seminarium den 12 oktober presenterar Markus Johansson, forskare i statsvetenskap vid Sieps och Olof Larsson, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sin forskning som nyanserar bilden av hur kommissionen respektive medlemsstaterna lyckas i överträdelsemålen i EU-domstolen. Efter deras presentation diskuteras medlemsstaternas efterlevnad av EU-rätten i ett bredare perspektiv tillsammans med företrädare för Regeringskansliet, Kommerskollegium och Europeiska kommissionen. 

Anmäl dig till seminariet här!

EU:s krisberedskap utvidgas, från bekämpning av skogsbränder via skydd av kritisk infrastruktur till, nu senast, åtgärder för att hantera energikrisen. Vid ett seminarium den 19 oktober diskuteras frågan om hur detta påverkar Sverige.

EU-beslut påverkar Sveriges krisberedskap och skapar grundförmågor för det civila försvar som byggs upp. Seminariet belyser krisberedskapens olika delkomponenter och dess konsekvenser för Sverige samt diskuterar arbetsfördelningen mellan medlemsstaterna och kommissionen. Frågan ställs: varför finns ingen övergripande redogörelse för EU:s krisberedskap och dess påverkan på Sverige i svensk offentlig text? Behövs en särskild rapportering till riksdagen?

Ladda ned Katarina Engbergs Europapolitiska analys EU:s krisberedskap och dess betydelse för Sverige.

Anmäl dig till seminariet här!

EU ska revidera sin strategi för global hälsa. Processen väntas pågå under Sveriges EU-ordförandeskap första halvan av 2023. Sieps, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet och EU-kommissionens representation i Sverige bjöd in till ett seminarium för svenska aktörer inom global hälsa för att ge inblick i processen och möjlighet att framföra idéer.

För tolv år sedan presenterade kommissionen ett meddelande om EU:s roll inom global hälsa. Mycket har hänt sedan dess som påverkar Europas förutsättningar, från Agenda 2030 och Parisavtalet till covid-19-pandemin och invasionen av Ukraina. I ljuset av detta ska EU:s strategi för global hälsa revideras och kommissionen förbereder ett så kallat meddelande som den avser att presentera under den senare delen av hösten.

I januari 2023 tar Sverige över ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, och den reviderade strategin väntas bli föremål för behandling under vårt halvår som ordförandeland. För att samla in synpunkter inför revideringen av strategin öppnade EU-kommissionen den 4 juli en öppen konsultationsprocess som kommer att pågå till den 19 september. Vad betyder det här för svenska aktörer och vilka möjligheter finns att göra sin röst hörd i konsultationsprocessen?

Seminariet ger tillfälle till inblick i processen och deltagarna fick möjlighet att framföra idéer.  Kommissionens ansvariga för den nya strategin berättade och medverkade i ett interaktivt samtal med alla deltagare. Under seminariet presenterade Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, sin europapolitiska analys om EU:s strategi för global hälsa.

EU:s medlemsstater har ett gemensamt asylsystem, men länderna bestämmer själva hur reglerna ska tillämpas. Hur ser dessa regelverk ut i EU:s medlemsstater, och särskiljer sig Sverige på något sätt? Detta diskuterades vid ett seminarium som Delmi och Sieps anordnade den 19 augusti. Särskild uppmärksamhet ägnades åt lagstiftningen i Sverige, Danmark, Tyskland och Grekland.

220819 Delmi V1.mp4 from Delmi on Vimeo.

Delmi, Delegationen för migrationsstudier, och Sieps anordnade ett seminarium på Medelhavsmuseet i Stockholm fredagen den 19 augusti. Forskarna Vladislava Stoyanova och Eleni Karageorgiou, båda verksamma vid Lunds universitet, presenterade sina forskningsresultat kring europeiska regelverk för skyddssökande. Samma dag som seminariet hålls publicerades deras rapport En komparativ studie om asylrätt i EU:s medlemsstater. Hur gemensamma är de gemensamma standarderna? 

Samtalet modererades av Bernd Parusel, forskare på Sieps.

Europeiska unionen grundas på representativ demokrati. Men EU:s demokratiska system står inför utmaningar både på överstatlig och medlemsstatlig nivå. Under årens lopp har den europeiska integrationen blivit alltmer politiserad och ifrågasatt, vilket gör det ännu viktigare att fundera över hur EU:s representativa demokrati kan anpassas för framtiden. Den nyligen avslutade konferensen om Europas framtid har ytterligare stimulerat debatten om Europas framtid och EU:s representativa demokrati.

Tisdagen den 21 juni 2022, kl. 9.30-11.30, togs dessa frågor upp vid ett seminarium och diskuterades av experter med omfattande erfarenhet av politik och forskning. Vid seminariet lanserades antologin ”Making EU representative democracy fit for the future”. De olika bidragen visar att det inte finns några enkla lösningar. Istället frågar sig författarna hur en representativ demokrati på flera nivåer bör se ut i EU och vilka möjligheter den bör erbjuda.