Kriget i Ukraina, ekonomisk instabilitet och en lång rad lagstiftningar i slutfas. Det har inte rått någon brist på utmaningar under det svenska EU-ordförandeskapet. Den 26 maj, när ordförandeskapet går mot sitt slut, kommer Sieps i samarbete med EPC att samla experter för en hybridpolitisk dialog.

Sverige tog över EU-ordförandeskapet i januari i år – nästan ett år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och i en avgörande tid för Europa. Sverige hade fyra prioriteringar, som delvis kändes igen från tidigare svenska ordförandeskap: säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och energiomställning samt demokratiska värden och rättsstatsprincipen.

Kriget i Ukraina och dess vittförgrenade konsekvenser har präglat mycket av arbetet. Men ordförandeskapet tvingades också hantera flera utmaningar parallellt, såsom energisäkerhet, ökande inflation, ekonomisk osäkerhet och en fullpackad lagstiftningsagenda. Vad har ordförandeskapet åstadkommit det senaste halvåret? Har man kunnat hantera frågor bortom krishanteringen? Och vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna för det kommande spanska ordförandeskapet? Bortom det hägrar också valet till Europaparlamentet 2024.

Denna hybridpolitiska dialog avslutar en serie aktiviteter som samlats under etiketten ”Project Presidency”, där Sieps har samarbetat med European Policy Center, EPC, för att diskutera politiska frågor under det svenska EU-ordförandeskapet.

Anmäl dig till seminariet här.

 

EU ska genom en ny industriplan ge mer stöd till grön industri som svar på USA:s stora klimatpaket, Inflation Reduction Act (IRA). Vad innebär det för europeiska företags konkurrenskraft? Vilka blir konsekvenserna för ekonomi och handel? Hur påverkas förutsättningarna för klimatomställningen?

USA:s klimatpaketet, Inflation Reduction Act, innehåller stora miljösatsningar som ska hjälpa till att driva på utsläppsminskningen inom framför allt el- och transportsektorn genom skattelättnader för vindsnurror, solpaneler, batterier och elfordon. Inom EU finns en oro för att paketet ska försämra europeiska företags konkurrensförmåga och att det ska locka dem att flytta till USA för att få tillgång till stödet. EU:s svar, en ”grön industriplan”, ska fokusera på enklare regler, mer finansiering, bättre utbildning och mer handel. Europeiska kommissionen förväntas presentera ett färdigt förslag – en rättsakt om nettonollindustrin – senare under mars.

Seminariet är ett samarbete mellan SNS och Sieps.

Ta del av det inspelade seminariet på SNS sajt.

 

          

I mars hade Sveriges ordförandeskap i ministerrådet nått halvtid. Hur gick den första halvan av ordförandeskapet och vad definierar egentligen ett framgångsrikt ordförandeskap? Vilka perspektiv kan EU-forskningen bidra med? Det var ämnet för ett seminarium på Europahuset den 24 mars 2023.

SNES (Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap), EU-kommissionen och Sieps höll ett panelsamtal den 24 mars 13.30-15.00 på Europahuset för att belysa olika perspektiv kopplade till ordförandeskapet i halvtid.

 

           

Rysslands invasion av Ukraina har aktualiserat frågan om vilken hjälp Sverige kan räkna med från andra länder vid ett militärt angrepp. Ger EU:s försvarsklausul Sverige försvarsgarantier på samma sätt som Natos motsvarande klausul skulle kunna göra? Vad innebär det att fler av EU:s medlemmar blir medlemmar även i Nato? Detta är temat för ett seminarium den 8 mars 2023.

EU:s försvarsklausul har inte diskuterats så ingående förrän Ryssland inledde invasionen av Ukraina i februari 2022. Den handlar om kollektivt försvar och är mycket lika artikel 5 i Natofördraget. Men vad betyder EU:s försvarsklausul? Varför uppfattas den inte innehålla samma grad av förpliktelse som artikel 5 i Natofördraget? Sverige har tidigare på flera sätt förklarat sin solidaritet i händelse av militärt angrepp på andra EU-medlemsstater, men förhållandet till EU:s försvarsklausul har varit ambivalent. Hur kan det förstås? Och hur förändras synen på EU:s försvarsklausul när fler EU-medlemsstater blir Nato-medlemmar?

Anmäl dig till seminariet här!

Ladda ner Inger Österdahls Europapolitiska analys Försvarsklausulen i EU-fördraget – i ljuset av Sveriges ansökan om Natomedlemskap