Inom ramen för Europaforum 2020 den 27 november håller Sieps två webbinarier tillsammans med EU-kommissionens och Europaparlamentets kontor i Sverige. Det första om EU:s mål att bli klimatneutralt senast år 2050 och det andra om EU:s budget och rättsstatsprincipen.

13:00–13:45 Klimatneutralitet 2050 – hur når vi dit?

EU har beslutat att bli världens första klimatneutrala kontinent senast år 2050, med ambitiösa delmål till 2030. Samtidigt befinner vi oss mitt i en pandemi och en ekonomisk kris. Hur kan vi nå klimatneutralitet och vilka utmaningar finns på vägen? Kan återhämtningen av ekonomin efter corona faktiskt gynna klimatet? Och hur kan vi säkerställa att den gröna omställningen blir socialt rättvis?

I panelen: från Sieps medverkar Mats Engström, senior rådgivare, tillsammans med Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige och Europaparlamentarikerna Jessica Polfjärd (M) och Jytte Guteland (S). 

14.00–14.45 EU:s budget + rättsstatsprincipen = sant?

Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för 2021–2027, återhämtningsfonden och rättsstatsprincipen har varit mer invecklade och infekterade än tidigare. Dragkampen har handlat om hur budgeten ska kopplas till respekten för rättsstatsprincipen och hur mycket pengar som ska gå till de så kallade 15 flaggskeppsprogrammen som rör klimat, digital omställning, hälsa, ungdomar, kultur, infrastruktur, forskning och gränsförvaltning. Vi kommer även att diskutera hur pengarna i återhämtningsfonden ska fördelas och hur granskningen av utbetalda medel ska ske? Hinner allt detta komma på plats i tid?

I panelen: från Sieps medverkar Anna Södersten, forskare i juridik och Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi, tillsammans med Europaparlamentarikerna Jakop Dalunde (MP) och Jessica Stegrud (SD).

Det krävs ingen anmälan för att delta, men registrera dig gärna här för att få uppdateringar och en påminnelse när det är dags.

Seminarierna är en del av Europaforum Hässleholm 2020 som arrangeras av Hässleholms kommun i samarbete med Centrum för Europaforskning, Lunds universitet, EU-kommissionen i Sverige, Europaparlamentets kontor i Sverige, Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) och Europa Direkt Hässleholm. Hela programmet finns på Europaforum Hässleholm.

När Sverige gick med i EU år 1995 var kemikaliekontrollen en prioriterad miljöfråga. Samtidigt fanns en oro för sänkta skyddsnivåer. Vid ett webbinarium den 2 december presenteras och diskuteras en ny rapport om EU-medlemskapets effekter på kontrollen av kemikalier i Sverige. Webbinariet är ett samarbete med Kemikalieinspektionen och i panelsamtalen deltar bland andra tidigare miljöministern och EU-parlamentarikern Lena Ek, tidigare utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström samt Björn Hansen, direktör vid EU:s kemikaliemyndighet.

När Sverige gick med i EU år 1995 tillhörde kemikaliekontrollen de prioriterade miljöfrågorna. Samtidigt fanns det farhågor om sänkta skyddsnivåer på grund av anpassning till EU:s regelverk. Hur har det gått och vilka lärdomar kan vi dra inför de kommande åren?

Det är ämnet för en ny studie som Sieps har tagit fram och som presenteras på ett webbinarium onsdagen den 2 december kl. 13–16.

Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, presenterar först sin rapport, "Sverige, EU-medlemskapet och kontrollen av farliga kemikalier".

Därefter följer två panelsamtal, det första om vad som skett under de 25 årens medlemskap, det andra om lärdomar inför framtiden. I panelsamtalen deltar bland andra tidigare miljöministern och EU-parlamentarikern Lena Ek, tidigare utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström och chefen för EU:s kemikaliemyndighet Björn Hansen.

Göran von Sydow, direktör för Sieps, och Per Ängquist, generaldirektör för Kemikalieinspektionen, medverkar och modererar även paneldiskussionerna.

Ämnet är särskilt aktuellt genom den nya kemikaliestrategi som Europeiska kommissionen lade fram 14 oktober.

Webbinariet, som webbsänds, är ett samarbete mellan Sieps och Kemikalieinspektionen.

Mer information kommer inom kort.

Det är nu 20 år sedan EU:s rättighetsstadga antogs vid Europiska toppmötet i Nice. Den var inte rättsligt bindande utan ansågs utgöra en politisk förklaring. Först nio år senare, då Lissabonfördraget trädde i kraft, blev den rättsligt bindande. Vad ville man åstadkomma med upprättandet av stadgan? Och vad har stadgan egentligen inneburit för rättighetsskyddet, för EU i stort och för medlemsstaterna?

Det är ämnet för två nya studier som Sieps har tagit fram och som presenteras vid ett webbinarium den 7 december kl. 14–15.15.

Så tar du del av webbinariet

På grund av Folkhälsomyndighetens restriktioner arrangeras webbinariet utan publik på plats. Du kommer att kunna ta del av det på Sieps webbplats. Ingen föranmälan krävs.

I juli enades Europeiska rådet om ett omfattande stödpaket för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen. Kan man se insatserna som ett steg mot en finanspolitisk union eller som exceptionella åtgärder i en exceptionell situation? Diskussion med Sieps medarbetare – Katarina Engberg, Jonas Eriksson, Harry Flam, Daniel Tarschys och Göran von Sydow.

Efter långa förhandlingar enades Europeiska rådet i juli om ett omfattande återhämtningspaket för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av den pågående pandemin. Den största delen består av en ”facilitet för återhämtning och resiliens” med lån och bidrag som medlemsstaterna kan ansöka om för att genomföra reformer och investeringar.

För vissa är uppgörelsen ett avgörande, historiskt steg för EU: medlemsstaterna har för första gången beslutat att låna upp medel för att finansiera stödpaketet, och dessutom aviseras fler så kallade egna medel för EU. De menar att detta kan vara ett steg mot en finanspolitisk union eller rent av något som närmar sig ett federalt system. Andra menar i gengäld att uppgörelsen bara består av exceptionella åtgärder i en exceptionell situation: även om drygt hälften av facilitetens medel delas ut som bidrag så är den inte att betrakta som finanspolitik på EU-nivå.

I ett poddsamtal före sommaren diskuterade medarbetare vid Sieps kommissionens förslag och förutsättningarna för en uppgörelse. Nu har samma personer träffats för att diskutera och analysera utfallet.

Lyssna på samtalet.

Från vänster: Daniel Tarschys, Harry Flam, Katarina Engberg, Göran von Sydow och Jonas Eriksson.

När den nya EU-kommissionen tillträdde i december 2019 stod den gröna given i fokus – nu kräver pandemin och återhämtningen full uppmärksamhet. Hur påverkar detta utsikterna för EU:s gröna giv? Diskussion med Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, Åsa Westlund, ordförande i riksdagens EU-nämnd, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps. Från den 16 juni.

Miljö- och klimatfrågor var högt prioriterade när Ursula von der Leyen skulle sätta samman en ny europeisk kommission under hösten 2019. Strax efter tillträdet presenterades också det mest ambitiösa program som EU-kommissionen har lagt fram på miljöområdet under åtminstone de senaste 15 åren – den europeiska gröna given.

Hur har den pågående pandemin förändrat förutsättningarna för EU:s gröna giv? Och vilken plats har miljö- och klimatpolitiken i de pågående förhandlingarna om EU:s återhämtningsplan? Sieps direktör Göran von Sydow diskuterar med Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, och Åsa Westlund, ordförande i riksdagens EU-nämnd och ledamot i Sieps insynsråd.

Lyssna på samtalet.

Den 27 maj presenterade EU-kommissionen ett förslag till en ny och omfattande fond för återhämtning av den europeiska ekonomin. I ett poddsamtal diskuterar och analyserar Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg, Harry Flam och Daniel Tarschys innehållet i planen tillsammans med Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps. Från den 29 maj.

Den 27 maj presenterade EU-kommissionen ett förslag till en helt ny och omfattande fond för återhämtning av den europeiska ekonomin. Den innehåller en mängd nyheter och ska nu – tillsammans med det reviderade förslaget till en långtidsbudget – förhandlas av medlemsstaterna.

I det här poddsamtalet från Sieps diskuterar och analyserar Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg, Harry Flam och Daniel Tarschys innehållet i planen tillsammans med Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps.

Lyssna på samtalet.