Under Europaforum Hässleholm 2022 är Sieps med och arrangerar seminariet Gröna given i halvtid - hur påverkar kriget ambitionerna?

Årets upplaga av Europaforum Hässleholm arrangeras 24–25 maj. Sieps är med och samarrangerar ett seminarium 25 maj: Gröna given i halvtid - hur påverkar kriget ambitionerna?

Det har nu gått 2,5 år sedan Ursula von der Leyen presenterade EU:s gröna giv som ett av de viktigaste projekten för den nuvarande kommissionen. Många lagförslag finns på ministerrådets och Europaparlamentets bord, fler är på gång. Vad kan vi vänta oss blir resultatet så här mitt i en europeisk mandatperiod, med nytt parlamentsval 2024? Hur påverkar Rysslands angrepp på Ukraina de gröna ambitionerna?

På Europaforum Hässleholms sajt finns information om det övriga programmet och möjlighet att anmäla sig.

Nationella domstolar i EU:s medlemsstater har en viktig roll i EU:s rätts- och domstolsordning. Inte minst kan de vända sig direkt till EU-domstolen med frågor om EU-rättens innebörd. Betyder det att nationella domstolar även har ett betydande inflytande på den europeiska rättsutvecklingen? Det diskuteras vid ett seminarium på Sieps den 8 juni, kl. 11.30–13.

Dialogen mellan nationella domstolar i EU:s medlemsländer och EU-domstolen, förhandsavgörandeprocessen, är en central aspekt av EU-rättens institutionella uppbyggd. I samband med att en nationell domstol begär ett förhandsavgörande kan den också tillkännage sin egen syn och de argument som den anser är betydelsefulla för det aktuella målet.

Vid detta seminarium presenterar Anna Wallerman Ghavanini, lektor i processrätt och docent i EU-rätt vid Göteborgs universitet, sin analys om i vilken utsträckning nationella domstolar utnyttjar den möjligheten, vilken typ av argumentation de använder och i vilken mån EU-domstolen tar intryck av argumenten. Utifrån sin empiriska studie drar hon sedan slutsatser om de nationella domstolarna verkligen kan utöva inflytande över rättsutvecklingen inom EU och få gehör för sina argument i den aktuella rättsfrågan.

I vilken utsträckning svenska domstolar utnyttjar möjligheten att framföra egna argument, och huruvida det kan bidra till att underlätta EU-rättens integration i den egna medlemsstaten, diskuteras sedan av Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet, samt en representant för Högsta förvaltningsdomstolen.

Klicka här för att anmäla dig till seminariet.

Klicka här för att läsa mer om och ladda ned Anna Wallerman Ghavaninis Europapolitiska analys.

Save the date! SIEPS kommer att delta i arrangemangen kring EU Days Lund 2022 som äger rum 20–21 September.

EU Days Lund är en mötesplats för dialog och utbyte av idéer kring Sveriges och Europas framtid. Under EU Days Lund möts representanter från offentlig sektor, industrin, akademin, EU-institutioner, studenter och allmänhet för att skapa kontakt och utbyta kunskap. 

Gemensamma europeiska samhällsutmaningar kommer diskuteras utifrån hur de påverkar samhälle och ekonomi i Skåne och Lund, men också i relation till hur regionen bidrar till Europas framtid. EU Days Lund 2022 organiseras av  Lunds kommun, Lunds universitet och Europeiska kommissionens representation i Sverige i samarbete med flera medorganisatörer. 

Teman för årets evenemang är europeisk säkerhetspolitik, europeisk konkurrenskraft, EU:s digitala och gröna omställning, mänskliga rättigheter och europiska värderingar samt det europeiska ungdomsåret 2022.

Mer information finns på Lunds universitets hemsida.

Vilken roll spelar rådsordförandeskapet i EU:s institutionella system? Frankrike har en ambitiös plan för sitt halvår på posten, och Sverige förbereder sitt ordförandeskap som infaller under första halvåret 2023. Vid detta webbinarium diskuteras det roterande ordförandeskapets inflytande över Europapolitikens riktning.

Webinar 2 February: What are the powers of the rotating Presidency? What can we expect from France’s Presidency? from Sieps on Vimeo.

Den 1 januari 2022 inledde Frankrike sitt halvårslånga innehav av det roterande ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Därmed befinner sig landet i centrum för EU:s beslutsfattande, även om Lissabonfördraget har förändrat EU:s institutionella struktur och maktbalans. Frankrike, Tjeckien och Sverige ingår i den trio som i tur och ordning innehar ordförandeskapet under 2022 och första halvan av 2023.

Under detta webbinarium diskuterades ordförandeskapets roll i EU:s institutionella system. Samtalet kretsade kring vad man kan förvänta sig under halvårsperioden: Frankrike försöker sätta sin prägel på EU:s agenda under ordförandeskapet och har publicerat ett ambitiöst program, samtidigt som Sverige förbereder sitt halvår på posten. Lissabonfördraget har gjort rådsordföranden mindre synlig, men rollen ger ändå inflytande över Europapolitikens riktning. Webbinariet tog upp vilka möjligheter och begränsningar detta har medfört.

Under webbinariet presenterade Olivier Rozenberg, docent vid Sciences Po i Paris, och Austė Vaznonytė, affilierad forskare i statsvetenskap vid Ghents universitet, sina Europapolitiska analyser i ämnet.

EU:s biståndspolitik är ambitiös men otydlig. Det är den övergripande bilden i en ny rapport från Sieps, där forskaren Lars Niklasson analyserar EU:s biståndspolitik. Rapporten presenterades vid ett webbinarium den 26 januari.

Webbinarium 26 januari: EU:s biståndspolitik from Sieps on Vimeo.

EU:s mål inom biståndspolitiken är högt ställda, men det är otydligt hur målen ska uppnås i mottagarländerna och vilket ansvar EU har i förhållande till mottagarna. Dessutom ställer biståndspolitiken höga krav på samordning mellan EU:s institutioner och medlemsstater samt mellan biståndspolitiken och andra inblandade politikområden (utrikes- och säkerhetspolitiken, handelspolitiken, migrationspolitiken med flera).

En särskild fråga är hur Sverige påverkar den europeiska politiken och hur den europeiska politiken påverkar den svenska biståndspolitiken.

Vid webbinariet presenterade Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, sin rapport. Kommentarer gavs av Tomas Tobé (M), ordförande i Europaparlamentets utskott för utvecklingsfrågor, Åsa Thomasson, policysamordnare vid Concord, Torgny Svenungsson, EU-samordnare på Sida och Christian Danielsson, chef för kommissionens representation i Stockholm. 

Begreppet strategisk autonomi har använts flitigt under de senaste årens krishantering och handlar inte längre enbart om EU:s säkerhet och försvar. Hur förhåller sig de nordiska länderna till denna strävan mot självständighet och handlingskraft? Likheter och skillnader i ländernas inställning diskuterades vid ett webbinarium den 15 december 2021.

EU:s förmåga att agera självständigt och främja sina intressen blivit en central fråga under senare år. Detta mot bakgrund av tilltagande global stormaktskonkurrens och krishantering på hemmaplan. Frågan om EU:s strategiska autonomi handlade inledningsvis om säkerhet och försvar men har gradvis kommit att omfatta allt fler policyområden såsom industripolitik, digitalisering och grön omställning. De nordiska medlemsstaternas intressen i EU sammanfaller på många plan. Hur förhåller sig Danmark, Finland och Sverige till diskussionen om strategisk autonomi och förslagen att stärka EU:s position i världen?

På detta webinarium presenterades rapporten Strategic autonomy – Views from the North.

Samtalet hålls på engelska.  

Webinar 15th of December - Strategic autonomy - a view from the North from Sieps on Vimeo.