EU höjer sina miljöambitioner med den nya gröna given. Europeiska kommissionen har redan lagt fram flera förslag, bland annat om skärpta klimatåtgärder. Men förutsättningarna ser olika ut i skilda delar av unionen. Hur kan länderna i Central- och Östeuropa bli vinnare i den gröna given, och inte se sig som förlorare i vissa avseenden? Och vad behövs för att hela EU ska dra nytta av höjda miljöambitioner? 

Dessa frågor diskuterar kunniga experter på ett webbinarium 20 oktober. Utgångspunkten är en ny europapolitisk analys från Sieps, "The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap", skriven av Julian Popov. Författaren är bland annat knuten till European Climate Foundation och har tidigare varit miljöminister i Bulgarien. Jytte Guteland, europaparlamentariker (S&D), och chefen för Zero Carbon Hub i Budapest, Péter Kaderják, som tidigare varit statssekreterare för klimat och energifrågor, kommenterar rapporten och deltar i en paneldiskussion med rapportförfattaren. 

Webbinariet hålls på engelska. 

Under Europaforum Hässleholm 2021 håller Sieps i en paneldiskussion som tar upp hur händelserna i Afghanistan visar vilka globala utmaningar EU står inför.

Hur påverkas EU av utvecklingen i Afghanistan? Ska man se det som ett misslyckande också för EU och i så fall på vad sätt? Talibanregimen finns på plats i Kabul.  Ska man kunna ge humanitär hjälp till den lidande civilbefolkningen måste man ha kontakt med talibanerna. Var går gränsen mellan nödvändiga kontakter och ett erkännande av regimen? Flyktingvågen från 2015 får inte återupprepas, säger EU som satsar på stöd till flyktingläger i Afghanistans grannländer. Men kommer det att funka? Européerna menar att USA följde sin egen tidtabell för tillbakadragandet och att de inte blev konsulterade. Kommer européerna att försöka uppträda mera självständigt nästa gång?

Detta är exempel på frågeställningar som kommer att tas up i en paneldiskussion som Sieps anordnar inom ramen för Europaforum Hässleholm.

Under Europadagarna kommer också Hannes Lenk, forskare vid Sieps, att medverka i en paneldiskussion om rättsstatens principer. 

Läs mer på Europaforum Hässleholms hemsida.

Första halvåret 2023 är Sverige EU-ordförande för tredje gången. Huvuduppgiften för det roterande ordförandeskapet är att föra den gemensamma dagordningen framåt. Finns det ändå ett utrymme för att sätta en viss nationell prägel på de sex månaderna, till exempel genom att ta upp några nya frågor på dagordningen? Vad är i så fall framgångsfaktorerna, och var finns fallgroparna? 

Det är ämnet för detta webbinarium, som tar avstamp i en ny Sieps-studie där miljöområdet används som exempel och jämförs med tidigare forskning. Några utgångspunkter är fallstudier från det finska ordförandeskapet 2019 och Tysklands tid vid rodret 2020, samt tidigare svenska erfarenheter.  

Här kan du se webbinariet i efterhand.

Ett drygt år efter presentationen av EU:s industristrategi kommer nu en uppdatering, som togs upp för diskussion under ett livesänt webbinarium i Sieps regi den 12 maj. Vidareutvecklingen av strategin analyserades i ljuset av en rad aktuella frågor, så som hälsosektorn och behovet av beredskap, gröna given, digitalisering, konkurrensstörande utländska subventioner och strategisk autonomi.

Under webbinariet togs en rad aktuella frågor upp:

• Hur har pandemin påverkat synen på hälsosektorn och behovet av beredskap?

• Vad har hänt med planerna på att diversifiera EU:s strategiska värdekedjor?

• Hur ska man hantera utländska subventioner som stör konkurrensen på den inre marknaden?

• Vilken roll spelar den gröna given och digitaliseringen i den uppdaterade strategin?

• Vad innebär det att identifiera sårbarheter och bygga in motståndskraft (resiliens)?

• Är strävandet efter en ”öppen strategisk autonomi” en täckmantel för protektionism eller ett program för nödvändiga strategiska investeringar i en tuffare global ekonomi?

Webbinariet sändes live på den här sidan.

Webbinarium 12 maj om EU:s uppdaterade industristrategi. Hur påverkar pandemin och vad betyder strategin för Sverige? from Sieps on Vimeo.

Europeiska utrikestjänsten har nu funnits i tio år, vilket ger tillfälle att utvärdera hur den har bidragit till att utveckla EU:s roll i utrikespolitiken. Vid ett webbinarium den 27 april presenterades en rapport som Sieps har medverkat till. Rapporten innehåller rekommendationer för en uppgraderad europeisk diplomati och kommenteras bland annat av utrikestjänstens nuvarande generalsekreterare. Webbinariet kan nu ses i efterhand.

Detta webbinarium tar utgångspunkt i de lärdomar som kan dras från Europeiska utrikestjänstens första tio år. Sieps har bidragit till en arbetsgrupp, "EEAS 2.0", som har bedömt utrikestjänstens faktiska och potentiella uppdrag de kommande åren, med hänsyn till det dynamiska system som den verkar inom. Arbetsgruppen har tagit fram en rapport som innehåller 30 rekommendationer för att komma till rätta med utrikestjänstens tillkortakommanden. Målet är att stötta utrikestjänsten i att skapa en distinkt europeisk diplomati, genom att uppgradera dess verksamhet och tillåta ett mer flexibelt tänkande, initiativtagande och agerande. Större rörlighet behövs i det föränderliga internationella landskapet, och för att ta en ledande roll behövs större beslutsamhet.

Webbinariet hölls i CEPS (Centre for European Policy Studies) regi på engelska. 

En svensk sammanfattning av rapporten finns här.

Arbetsgruppsmetoden består i en strukturerad dialog mellan experter, (tidigare) politiker, diplomater, beslutsfattare samt företrädare för näringsliv, icke-statliga organisationer, universitet och/eller tankesmedjor, vilka samlas för flera möten. Rapporter från arbetsgrupper är slutresultat av forskning som bedrivs oberoende. Denna rapport är frukten av ett intensivt forskningssamarbete mellan the Centre for European Policy Studies (CEPS), Sieps och Friedrich Ebert Stiftung.