År 2020 har Sverige varit medlem av EU i 25 år. Ta del av ett heldagsseminarium där studier om effekterna på olika områden presenteras. Seminariet spelades in den 2 oktober och alla programdelar kan ses separat.

Program

Introduktion

• Sieps direktör, Göran von Sydow, introducerar seminariet.

• Öppningsanförande av EU-minister Hans Dahlgren.

Systemeffekter del 1:

• Tjugofem år av gemenskap – statsförvaltningen och Europeiska unionen
  Bengt Jacobsson, professor i företagsekonomi, Södertörns högskola.

  Göran Sundström, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet.

  Kommentar av Ingvar Mattson, riksdagsdirektör.

Systemeffekter del 2:

• Tjugofem år av Europarätt i Sverige
  Jane Reichel, professor i juridik, Stockholms universitet.

  Karin Åhman, universitetslektor i statsrätt, Stockholms universitet.

  Kommentar av Helena Jäderblom, ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

• Förhandsavgöranden från EU-domstolen i ett 25-årsperspektiv
  Ulf Bernitz, professor i juridik, Stockholms universitet.

  Kommentar av Jörgen Hettne, professor i juridik, Lunds universitet.

Moderator: Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.

Politikområden del 1:

• 25 år med utstationering av arbetstagare till och från Sverige
  Erik Sjödin, docent i civilrätt, Stockholms universitet.

  Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet.

  Kommentar av Samuel Engblom, samhällspolitisk chef vid TCO.

Politikområden del 2:

• Sverige i EU efter 25 år – jordbruket och livsmedelsindustrin
  Ewa Rabinowicz, professor emerita i jordbruksekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet.
  Kommentar av Eva Sjögren, chef för Statsrådsberedningens EU-kansli.

• Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020
  Håkan Eggert, docent i nationalekonomi, Göteborgs universitet.

  David Langlet, professor i havsförvaltningsrätt, Göteborgs universitet.

  Kommentar av Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten.

Moderator: Annika Ström Melin, journalist, författare och ledamot i Sieps insynsråd.

Den 16 september höll Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första tal om tillståndet i unionen. Bland nyheterna fanns höjda ambitioner på klimat- och hälsoområdet, och omvärldsläget fick stort utrymme. När det gäller EU:s roll i världen har strategisk autonomi blivit ett modeord men nämndes inte i talet. Vad står det för egentligen? Och vad säger talet om tillståndet i unionen? Diskussion med Annika Ström Melin, Björn Fägersten och Göran von Sydow.

Den 16 september höll Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första tal om tillståndet i unionen. Talet blev en lång redogörelse för alla de politiska frågor som står på unionens dagordning. Tre områden som kommissionen prioriterar är klimatet, digitalisering och ekonomisk återhämtning. En höjning av klimatambitionerna var också en av de främsta nyheterna i talet.

I pandemins spår har även hälsoområdet seglat upp som ett område där kommissionen gärna ser ett fördjupat europeiskt samarbete och en översyn av befogenhetsfördelningen. Rättsstatsprincipen fortsätter att vara en konfliktfråga, och efter talet riktades kritik mot alltför lama ordalag om vikten av denna princip.

På EU:s dagordning står även frågor som rör omvärldsläget, inte minst relationerna till Kina, Ryssland och USA, som också fick stort utrymme i talet.

En diskussionsfråga handlar om att gå från enhällighet till kvalificerad majoritet i vissa utrikesfrågor. Den frågan har fått uppmärksamhet under den senaste veckan, då Cypern som enda land motsätter sig sanktioner mot Belarus innan EU agerar i konflikten med Turkiet. Vetorätten kan anses stå i strid med ”strategisk autonomi”, som blivit ett modeord under senare år. Men vad står det för egentligen?

I ett poddsamtal diskuterar Sieps direktör Göran von Sydow dessa frågor tillsammans med Annika Ström Melin och Björn Fägersten.

Lyssna på samtalet (45 min)

Från vänster: Annika Ström Melin, Göran von Sydow och Björn Fägersten.

Under sommaren har spänningarna mellan Turkiet och Grekland skärpts och den militära beredskapen ökat. Positionerna är i dagsläget oförenliga och EU dras oundvikligen in i konflikten, som berör både medlemsstater i EU och unionens roll i närområdet. Sieps har bjudit in experter för att diskutera krisen.

Spänningarna mellan Turkiet och Grekland har intensifierats under sommaren med militär eskalering som följd. Frankrike har uttryckt sitt fulla stöd för Greklands suveränitet och skickat franska marinfartyg som avskräckning mot turkiska krigsfartyg. Europeiska rådet har också visat öppenhet för alla alternativ, däribland sanktioner, inför toppmötet den 24 september och manar Turkiet att komma till förhandlingsbordet.

Positionerna är i dagsläget oförenliga. Problemets kärna finns i hur Medelhavets ekonomiska zoner och tillgången till gasfyndigheter är uppdelade. Greklands maritima anspråk – i enlighet med gällande internationell rätt – ger Turkiet mycket begränsat manöverutrymme. Konflikten berör också ett större antal länder i regionen. Nato har involverats men fortfarande på ett passivt plan, trots att konflikten omfattar två allierade stater.

EU dras oundvikligen in i konflikten. Med hänsyn till Turkiets nära samarbete med EU på migrationsområdet och den förändrade geopolitiska dynamiken i området sätts unionens kapacitet som stabiliserande kraft på prov.

Lyssna på samtalet (35 min)

Från vänster: Niklas Bremberg, Jakob Lewander, Paul T. Levin och Katarina Engberg.