Lissabonfördraget syftade till att fördjupa integreringen av medlemsstaternas utrikespolitik på EU-nivå. Trots det styrs EU:s agerande i omvärlden ofta av informella grupperingar av medlemsstater. Maria Giulia Amadio Viceré (EUI) beskriver dessa samarbeten och analyserar dem utifrån två kriterier: effektivitet och ansvarsutkrävande.
Rivaliteten i dagens värld borde ge EU anledning att agera som en samlande kraft. Ändå har EU:s länder svårt att fokusera på det gemensamma intresset. Europeiska utrikestjänstens tioårsdag ger därför tillfälle att granska vilken roll den spelar för EU:s utrikespolitik. Denna rapport om EU:s utrikestjänst är resultatet av ett forskningssamarbete där Sieps har medverkat.
In this policy overview Katarina Engberg, senior advisor at SIEPS, investigates the likelihood that a European Defence Union will be created by 2025, the proclaimed goal of the European Commission. The overview combines an inventory of current and evolving elements of the EU’s defence policy with a framework for understanding the drivers behind a potential European Defence Union.
Kinas mål är att bli en ledande industrination, men landets metoder möter motstånd från omvärlden. För att sätta press på Kina behöver EU nu samarbeta med USA och Japan. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.
EU:s rättighetsstadga proklamerades i Nice i december 2000 som en högtidlig deklaration, men redan från början ville många se den som grundstenen i en konstitution för Europeiska unionen. Det blev den aldrig, men med Lissabonfördraget gavs stadgan juridiskt bindande status. Om stadgans tillkomst berättar Daniel Tarschys, som deltog i förhandlingarna. (2020:13epa)
I coronakrisen har flera medlemsstater vidtagit exceptionella åtgärder med långtgående konsekvenser för andra EU-länder. Effekterna tydliggör behovet av ett mer formellt mandat för EU att fatta beslut i framtida kriser, skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.
Europeiska kommissionen har aviserat en ”digital avgift” som ska bidra till avbetalningen av EU:s återhämtningsplan. Utsikterna för detta är dock begränsade, menar Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps.
I december fyller EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 20 år. I denna Europapolitiska analys visar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap, vad stadgan hittills har inneburit och diskuterar framtida utvecklingsmöjligheter.
Efter flyktingkrisen och lång tids oenighet har Europeiska kommissionen presenterat nya lagförslag om asyl och migration. Ett omdiskuterat förslag är att medlemsstater ska kunna välja mellan att ta emot asylsökande från andra medlemsstater eller att hjälpa till med att skicka tillbaka asylsökande till ursprungsländerna. Förslaget innebär dock att oförenliga värden byggs in i EU-systemet. Det skriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps.
Respekten för rättsstatens principer minskar både i stater inom EU och i länder som strävar efter EU-medlemskap. EU bör därför stärka sina insatser och utforma en mer inkluderande, sammanhängande och tydlig strategi. Det skriver Marko Kmezić och Florian Bieber, verksamma vid universitetet i Graz.