Sjunkande priser på livsmedel och energi är de främsta förklaringsfaktorerna till den låga inflationen i flera länder utanför eurozonen, däribland Sverige. Vidare har den låga inflationen i eurozonen spridit sig till Sverige och till flera andra länder utanför eurozonen.
Även om upplysningstidens liberal-politiska ideal har skapat en någorlunda gemensam straffrättskultur i Europa, finns fortfarande skillnader i medlemsländernas straffrättsliga system. Den grundläggande tanken med upplysningsidealen är att straffet ska användas i så begränsad utsträckning som möjligt.
Vägen mot en omröstning om Storbritanniens vara eller icke vara i EU kantas av tre dilemman: för det första vill man ha ”mindre EU” i en tid när flertalet medlemsstater vill ha ”mer EU”; för det andra kan motståndet mot en fördjupning hindra övriga länder från att gå vidare med reformer som anses nödvändiga för att få EU och eurozonen att fungera mer effektivt; och för det tredje kan britternas krav leda till att även andra medlemsstater lyfter liknande anspråk i frågor där de önskar se en förändring.
Europeiska unionen har ingen direkt kompetens inom bostadspolitiken. Bostadsfrågor har dock blivit allt viktigare i hela unionen, särskilt i samband med den globala finanskrisen.
Efter tjugo år av EU-medlemskap har svenskarnas inställning till EU blivit alltmer positiv och stabil i samtliga samhällsgrupper. Varannan svensk är i dag positiv till Sveriges medlemskap i EU.
Reglerna för hur EU:s årliga budgetar beslutas ändrades i och med Lissabonfördraget. I den här Europapolitiska analysen menar författaren, Giacomo Benedetto, att ministerrådet därmed vann ökad makt i förhållande till Europaparlamentet.
Finanskrisen har fått EU att ta fram en resultattavla (scoreboard) med flera ekonomiska indikatorer. Syftet är att skapa ett bättre varningssystem; framtida kriser måste uppdagas i ett tidigare skede.
Lissabonfördraget anger med all önskvärd tydlighet att EU skall ansluta sig till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR).
Skillnaderna mellan traditionellt kapitalexporterande och kapitalimporterande länder minskar. Det skulle kunna möjliggöra ett multilateralt investeringsavtal, och ett sådant avtal har sedan en tid också eftersträvats av EU.
Flera studier har försökt uppskatta effekterna av det transatlantiska handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA (TTIP), såväl på EU-nivån som för de enskilda medlemsstaterna. Ingen av dessa studier har emellertid analyserat effekterna på regional nivå.