Den 28 april går Spanien till val för fjärde gången på åtta år. Som många andra EU-länder utmanas landet av polarisering och ett splittrat partisystem. Jakob Lewander, utredare i statsvetenskap vid Sieps, sätter det spanska nyvalet i ett europeiskt perspektiv.
Valet till Europaparlamentet i maj präglas av ett nytt politiskt landskap i många EU-länder. De väntade resultaten tyder på instabila majoriteter och kan även förändra dynamiken mellan EU:s institutioner.
Trots brexit och förhandlingar om ett fördjupat EMU har medlemsstaternas relativa inflytande i rådet inte förändrats nämnvärt. Med undantag för Storbritannien behåller länderna sina positioner och Sverige är fortsatt efterfrågat som samarbetspartner.
Under de senaste årens kriser har solidaritet inom EU aktualiserats. Begreppet förekommer i en rad artiklar i EU-fördragen, men formuleringarna är vaga och ger främst uttryck för politisk vilja.
Att skära ned på byråkrati är en populär ambition men i grunden missvisande. Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, slår ett slag för en tillgång som är avgörande för EU:s överlevnad och framgång.
På kort tid har EU ökat sin aktivitet på området företagsbeskattning, inte minst genom lagstiftning mot skatteflykt. Frågan är dock om medlemsstaterna är beredda på ytterligare harmonisering. Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Uppsala universitet.
Försoningen mellan Frankrike och Tyskland har varit central för den europeiska integrationen. I dag strävar de båda länderna efter att stärka EU mot bakgrund av förändringar i omvärlden och ökade interna spänningar. Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, ger en bild av den fransk-tyska dialogen om EU.
De nationella parlamenten fyller en viktig funktion i EU-samarbetet. I ett jämförande perspektiv har Sveriges riksdag utvecklat en stark roll. Mer offentlig debatt om EU-frågor skulle dock stärka demokratin.
I november 2017 antogs EU:s så kallade sociala pelare vid ett toppmöte i Göteborg. Initiativet kan leda till vissa förändringar men har i första hand ett symboliskt värde. Det menar Caroline de la Porte, professor i europeisk och jämförande socialpolitik, i en analys av samspelet mellan den sociala pelaren och den nordiska modellen.
Den ökade internationella rörligheten har väckt en diskussion om EU:s befogenheter på skatteområdet. Frågan om legitimitet blir därmed central. Enligt nationalekonomen Katarina Nordblom kan viss EU-samordning av skatter idag uppfattas som legitim, men om EU skulle ges beskattningsrätt måste fler villkor uppfyllas.