Under coronapandemin har de flesta medlemsstater i EU sett sig nödgade att frånta sin befolkning vissa medborgerliga och politiska rättigheter. Åtgärderna har varierat men har påverkat de demokratiska systemen i medlemsstaterna. Vilka konsekvenser får detta agerande för EU:s juridiska system? Den frågan undersöker Valeriia Varfolomieieva, forskningsassistent i juridik vid Sieps, genom att analysera vad det Europarättsliga ramverket föreskriver när det gäller åsidosättande av de mänskliga rättigheterna.
Grossistpriset på el har ökat kraftigt under 2021. Det beror på konjunkturläget i världsekonomin, men också på en fyrdubbling av priset på flytande gas och en fördubbling av koldioxidpriset under året. De konjunkturella faktorerna är övergående och priserna på el och gas väntas halveras efter kommande vinter. Det höga elpriset bör inte motverkas genom att göra ändringar i utsläppsrättssystemet, skriver Harry Flam, senior rådgivare på Sieps. Detta skulle minska investeringarna i förnybara energikällor. Om nödvändigt kan hushåll och företag kompenseras på olika sätt som EU-kommissionen har föreslagit.
EU:s gröna diplomati kommer att sättas på prov under klimatkonventionens möte i Glasgow, som inleds i slutet av oktober. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, beskriver EU:s inre marknad, finansiella styrka och institutionella kapacitet som faktorer som kan verka till unionens fördel i förhandlingarna och därefter. Men EU behöver använda sina verktyg mer samstämmigt och minska gapet mellan rika och fattiga länder.
Den europeiska gröna given skulle kunna minska det ekonomiska avståndet mellan nya och äldre medlemsstater i EU. Men om implementeringen inte sköts rätt kommer det i stället att vidga gapet mellan öst och väst, menar Julian Popov, forskare vid European Climate Foundation.
Som ett svar på växande antisemitism har EU-kommissionen presenterat den första EU-strategin för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv. Ned Hercock, forskningsassistent på Sieps, läser mellan raderna i strategin och undersöker dess politiska och historiska sammanhang. Publikationen är på engelska.
Finns det tillräckligt politiskt ansvarsutkrävande i styrningen av EU? Kan och vill allmänheten och dess representanter ställa beslutsfattarna till svars för deras beslut? Yannis Papadopoulos, professor i statsvetenskap, undersöker mekanismerna för horisontellt och vertikalt ansvarsutkrävande gentemot EU-institutionerna och utvärderar hur effektiva de är.
Under senare år har EU-domstolen stärkt rättsstaten som bindande värde inom EU. Förändringen är ett resultat av flera banbrytande beslut och domar under perioden 2018 till 2021 och ska ses mot bakgrund av rättsstatens tillbakagång i vissa medlemsstater. Enligt professorerna Laurent Pech och Dimitry Kochenov står denna rättspraxis för en djupgående förändring av EU som konstitutionellt system.
Sedan Sveriges EU-inträde har svenska domstolar tillämpat EU-rätten lojalt. Samtidigt har de varit återhållsamma med att fråga EU-domstolen hur unionsrätten ska tolkas. Genom att oftare begära tolkningsbesked, så kallade förhandsavgöranden, skulle Sverige kunna påverka den europeiska rättsutvecklingen i högre grad. Det skriver Ulf Bernitz, professor em. i europeisk integrationsrätt.
Tyskland går till val den 26 september 2021. Vilka kommer att bilda regering efter valet, och hur kommer de att hantera kommande EU-frågor? Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, sätter det tyska valet i dess europeiska sammanhang genom att undersöka partiernas valmanifest och skissa på möjliga koalitionsbildningar.
Under 2021 väntas Europeiska unionen (EU) och Afrikanska unionen (AU) enas om en ny samarbetsstrategi. Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, analyserar dokumentet som pekar ut EU:s intressen i den kommande strategin.