De senaste åren har det skett ett trendbrott i den svenska euroopinionen – andelen som är positiva till att införa den europeiska valutan i Sverige har ökat. Denna analys undersöker hur den svenska euroopinionen har förändrats över tid, vilka ideologiska och socioekonomiska faktorer den samverkar med och hur omvärldsläget tycks påverka svenskars ställningstagande.
Frågan om fördragsändringar har aktualiserats med de stora utmaningar EU står inför: från geopolitik och utvidgning till konkurrenskraft och respekt för rättsstaten. Men hur går det till när fördragen ska ändras? Denna analys beskriver de förfaranden som gäller för olika typer av ändringar. En del är omfattande, andra förenklade – men alla är komplexa och förenade med risker.
Rollen som Europeiska kommissionens ordförande är den viktigaste bland de högsta befattningarna inom EU. I denna analys utvärderas processen för hur kommissionens ordförande utnämns. EU-systemets karaktär gör dock att det är komplext, tvetydigt och dessutom svårt att förändra.
Vid toppmötet den 19 maj med EU fick Storbritannien igenom lättnader för handeln med livsmedel och jordbruksprodukter mot en förlängning av EU:s fiskerättigheter i brittiska vatten. I detta perspektiv redogör Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, för Storbritanniens minskade ekonomiska tillväxt och handel med EU sedan brexit. Kan de ekonomiska effekterna öka sannolikheten för ett framtida återinträde i EU?
En tydligare och hårdare strategi för återvändande: i mars 2025 offentliggjorde EU-kommissionen ett nytt förslag som ska få fler personer utan rätt att stanna i EU att återvända till sina ursprungsländer. Men trots att förslaget innehåller flera kontroversiella inslag är det orealistiskt att förvänta sig stora kvantitativa förändringar. Det är en slutsats i denna analys, som i form av Frågor & Svar sätter förslaget i relation till den aktuella utvecklingen på asyl- och migrationsområdet.
En positiv inställning till medlemskapet men osäkerhet kring fördjupat samarbete. Så summeras årets analys av svensk EU-opinion, och samma beskrivning skulle kunna användas för svenskarnas inställning under de 30 år som Sverige varit medlem i unionen. Analysen visar att senare års uppgång i stödet för EU-medlemskapet består. Och kanske anas nytt liv i eurofrågan.
Europeiska kommissionen har nyligen presenterat en färdplan för hur EU ska stärka sin produktivitet och tillväxt. I den här rapporten visar nationalekonomerna Jonas Eriksson och Monika Hjeds Löfmark hur EU presterar på centrala områden samt diskuterar lösningar som förs fram inom forskningen, i debatten och på politisk nivå.
Friedrich Merz vill sätta sina stora ekonomiska planer i verket snabbt. Men när verkligheteten knackar på uppstår bekymmer. Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap på Sieps, lyfter fram dilemman som den blivande kanslern står inför när han ska infria vallöften och samtidigt ta ansvar för Tyskland och Europa.
I skuggan av utspelen om handelstullar har USA:s president Donald Trump gått till angrepp mot EU:s regler för den digitala marknaden. Johannes Jarlebring, forskare i statsvetenskap på Sieps, pekar ut tre möjliga sätt för EU att vidta åtgärder som svar på detta.
I samband med att forskare och annan högkvalificerad arbetskraft i USA drabbas av budgetnedskärningar och massuppsägningar under den nya administrationen ser europeiska universitet en möjlighet att locka talanger till Europa. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, och Lisa Lundgren, praktikant på Sieps, undersöker vad EU kan göra för att främja sådana initiativ.