Med den fria rörligheten för unionsmedborgare kommer rätten att likabehandlas när det gäller sociala förmåner i det nya värdlandet. Vissa medlemsstater har dock försökt att begränsa möjligheten för icke-aktiva att utnyttja dessa förmåner. Emma Holm är jur. dr. i EU-rätt och adjungerad lektor vid juridiska fakulteten, Lunds universitet.
Den historiska utvecklingen och framväxten av regelverket inom å ena sidan ramen för EU:s område för frihet, säkerhet och rättvisa (OFSR) och å andra sidan den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (EFSP) återspeglar viktiga beståndsdelar av EU som global aktör.
Det europeiska underrättelsesamarbetet på utrikes- och säkerhetsområdet har ökat i betydande omfattning under det senaste decenniet. I den här publikationen analyserar författaren organisationen av och processen i det europeiska underrättelsesamarbetet samt belyser den effekt det har haft på europeisk utrikespolitik.
Den 27 september hålls regionalval till det katalanska parlamentet, ett val där temat har kommit att bli Kataloniens relation till Spanien. De senaste tio åren har relationerna mellan den katalanska och den spanska regeringen gradvis försämrats på grund av oenighet kring Kataloniens regionala befogenheter. Jakob Lewander är utredare i statsvetenskap vid Sieps.
Det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) skiljer sig från flera av EU:s tidigare frihandelsavtal eftersom de mer avgörande handelshindren som finns mellan EU och USA snarare beror på skillnader i regelverk än på tullar. Det regleringssamarbete som diskuteras inom ramen för TTIP syftar till att komma tillrätta med dessa hinder.
Sjunkande priser på livsmedel och energi är de främsta förklaringsfaktorerna till den låga inflationen i flera länder utanför eurozonen, däribland Sverige. Vidare har den låga inflationen i eurozonen spridit sig till Sverige och till flera andra länder utanför eurozonen.
Även om upplysningstidens liberal-politiska ideal har skapat en någorlunda gemensam straffrättskultur i Europa, finns fortfarande skillnader i medlemsländernas straffrättsliga system. Den grundläggande tanken med upplysningsidealen är att straffet ska användas i så begränsad utsträckning som möjligt.
Vägen mot en omröstning om Storbritanniens vara eller icke vara i EU kantas av tre dilemman: för det första vill man ha ”mindre EU” i en tid när flertalet medlemsstater vill ha ”mer EU”; för det andra kan motståndet mot en fördjupning hindra övriga länder från att gå vidare med reformer som anses nödvändiga för att få EU och eurozonen att fungera mer effektivt; och för det tredje kan britternas krav leda till att även andra medlemsstater lyfter liknande anspråk i frågor där de önskar se en förändring.
Europeiska unionen har ingen direkt kompetens inom bostadspolitiken. Bostadsfrågor har dock blivit allt viktigare i hela unionen, särskilt i samband med den globala finanskrisen.
Efter tjugo år av EU-medlemskap har svenskarnas inställning till EU blivit alltmer positiv och stabil i samtliga samhällsgrupper. Varannan svensk är i dag positiv till Sveriges medlemskap i EU.